Jättecellsarterit (Giant Cell Arteritis, GCA) är den vanligaste typen av vaskulit (kärlväggsinflammation) hos vuxna. Sjukdomen är två till tre gånger vanligare bland kvinnor jämfört med män och debuterar nästan enbart hos personer som är äldre än 50 år. Varje år insjuknar cirka 690 personer i Sverige.

– Symtomen kan vara huvudvärk, smärta vid tuggning, ömhet i skalpen och påverkan på synen, berättar Helene Zachrisson som är ansvarig för forskningsprojektet.

Medsökande är postdocs Christina Svensson och Johan Skoog, klinisk fysiologi, samt docent Per Eriksson och professor Christopher Sjöwall, reumatologi. Tillsammans har forskarna, med hjälp av ny högfrekvent ultraljudsteknik, kunnat avbilda när nya blodkärl bildas i artärväggen vid aktiv GCA.

Den nya tekniken underlättar bedömning av den inflammatoriska aktiviteten vid misstänkt återfall. Ultraljudsfynden relateras till symtomen och sjukdomsförloppet (den så kallade kliniska bilden), till sänka och snabbsänka (CRP) samt till andra inflammatoriska biomarkörer.

– Några av frågorna som vi ska försöka besvara är om diagnostiken av kärlväggsinflammation kan underlättas med den nya metoden samt om uppföljande ultraljud kan skilja på inflammatorisk aktivitet och rest-tillstånd efter tidigare kärlväggsinflammation, berättar Helene Zachrisson.

Patienter som remitterats till fysiologiska kliniken i Linköping och som får diagnosen GCA tillfrågas om deltagande i studien. En standardiserad ultraljudsundersökning genomförs av tinning-, hals- och armartärer vid den initiala undersökningen. En ny undersökning utförs sedan en, sex och tolv månader efter diagnos och vid misstanke om återfall. Mätning och bedömning av kärlväggarnas utseende och svullnadsgrad görs.

Helene Zachrisson förklarar att den nya ultraljudsundersökningen kan innebära att patienten slipper invasiv biopsi av tinningartärer, som innebär ett mindre kirurgiskt ingrepp under tinninghuden. Ultraljud ger dessutom ett snabbt svar vid diagnostillfället. Diagnostiken vid återfall av GCA kan vara svår då symtomen ofta är diffusa, och då patienten är äldre kan även andra sjukdomar ge förhöjda inflammationsparametrar och liknande symtom.

– Den nya tekniken skulle kunna bidra till säkrare diagnostik av återfall, vilket medför att patienter med återfall inte riskerar underbehandling. Samtidigt slipper patienter som inte har konstaterade återfall onödig kortisonbehandling, säger Helene Zachrisson.

HeleneZachrisson.png

Helene Zachrisson

Adjungerad biträdande professor vid Linköpings univeristet, överläkare Klinisk fysiologi,Linköpings Universitetssjukhus.

Forskning: Superb mikrovaskulär avbildning med ultraljud samt biomarkörer för bedömning av aktivitet vid jättecellsarterit.

Anslag: 75 000 kr.

Drivkraft: Drivkraften för min forskning är den stora patientnyttan som projektet innebär. Med ny utvecklad ultraljudsmetodik kan aktivt sjukdomsförlopp/återfall vid jättecellsarterit identifieras, vilket innebär optimala behandlingsmöjligheter.

Artikeln är publicerad i Reumatikerförbundets Forskningsrapport 2025/2026 som landar i medlemmars brevlåda i mitten av december.

Text: Catharina Bergsten, pressekreterare Reumatikerförbundet.

Foto: Privat