Matens roll vid reumatisk sjukdom

Många som lever med kroniska inflammatoriska sjukdomar fortsätter att ha aktiva sjukdomssymtom trots modern läkemedelsbehandling. Det gör att många patienter själva söker sätt att påverka sin hälsa, ofta genom förändringar i kostvanor eller fysisk aktivitet. Men vad fungerar egentligen? Förvirringen kan bli stor när olika kostråd och dieter sprids, utan någon riktig vetenskaplig evidens.

För faktum är att den som hoppas på tydliga kostråd anpassade för reumatism kan bli besvikna. Den vetenskapliga kunskapen om hur specifika livsmedel eller dieter påverkar inflammatoriska ledsjukdomar är fortfarande mycket begränsad. I brist på robust evidens hänvisas därför patienterna till allmänna kostrekommendationer – trots att behovet av mer riktad vägledning är stort.

Erik Hulander arbetar kliniskt som dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ingår i en forskningsgrupp som fokuserar på spondylartrit och kost. Han drivs av att överbrygga kunskapsluckan inom området.

– Intresset för hur matvanor påverkar hälsan är stort bland personer med reumatiska sjukdomar. Många undrar om kosten kan hjälpa dem att må bättre – och i så fall vilka livsmedel som är bäst att satsa på och om det finns sådant de bör undvika. Det finns mycket intressant forskning på gång, främst kring RA, men när det gäller spondylartrit finns det nästan ingenting. Det är en underutforskad diagnosgrupp.

Hans senaste studie undersöker hur kostintag korrelerar med inflammation och sjukdomsaktivitet hos patienter med radiografisk axial spondylartrit/ankyloserande spondylit. I den ingick 295 patienter som alla fick fylla i ett detaljerat kostformulär, vilket gav forskarna möjlighet att kartlägga näringsintaget.

– Det vi kunde se var att patienterna generellt hade sämre kostkvalitet än kontrollpopulationen, och att det hängde samman med sjukdomens svårighetsgrad. Patienter som åt lite omega-3-fettsyror från fisk hade högre sjukdomsaktivitet, och de som fick i sig mindre kostfiber, som finns i till exempel fullkorn, hade oftare förhöjda nivåer av CRP, en markör för inflammation.

Kontentan är att det kan finnas många hälsovinster med att förbättra kosten, men att det behövs större studier för att dra slutsatser, menar Erik Hulander. Han hoppas på att göra en uppföljande interventionsstudie där man mer fördjupande tittar på vilken effekt man kan få av faktorer i kosten. Längre fram drömmer han om att studera vad som händer om man optimerar många livsstilsfaktorer samtidigt, inklusive kosten.

– Någon sådan studie har inte gjorts på patienter med radiografisk axial spondylartrtit, så det vore väldigt intressant. Kost och andra livsstilsfaktorer, som motion, vikt och sömn kan hänga samman, så det skulle vara spännande att titta på helheten när det gäller spondylartrit. Vi lägger nu en pusselbit i taget, det tar tid att komma framåt.

Det som generellt rekommenderas är det som brukar kallas medelhavskost, som kännetecknas av ett högt intag av vegetabiliska livsmedel och hälsosamma fetter, medan intaget av rött kött, socker och salt är begränsat. Men vad säger egentligen forskningen när det gäller reumatiska sjukdomar?

– Det skulle behövas större studier kring detta, men det finns indikationer på att en kost rik på grönsaker, fullkorn, frukt, bönor, nötter, fisk och oliv- eller rapsolja kan ge positiva effekter i form av minskade inflammationsmarkörer och sjukdomsaktivitet. Fet fisk innehåller långkedjiga omega-3-fetter, vilket bland annat kan leda till minskad smärta och stelhet, och fiberrik kost ser ut att kunna verka antiinflammatoriskt. Men generellt finns även andra hälsoeffekter, bland annat minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, berättar Erik Hulander.

Erik Hulander

Finns det specifik antiinflammatorisk kost?

– Det finns olika idéer kring vad som menas, och jag uppfattar att det saknas en samstämmig bild. Olika dieter som förespråkar en antiinflammatorisk kost handlar ofta om att plocka bort olika livsmedel och hålla en ganska strikt diet. Det kan bli begränsande, och risken är att det leder till biverkningar i form av till exempel näringsbrist, säger han och fortsätter:

– Det finns till exempel teorier om att gluten är inflammationshöjande hos alla, och det stämmer helt enkelt inte. Det saknas evidens för det. I de senaste generella näringsrekommendationerna framhålls studier på positiva effekter av att äta mer fullkorn, vilka till stor del är just gluteninnehållande. Den som misstänker glutenintolerans/celiaki bör utredas för detta.

Känner man sig förvirrad och osäker kring olika kostrekommendationer tycker Erik Hulander att man kan luta sig mot Livsmedelsverkets nordiska näringsrekommendationer, som bygger på en gedigen forskningssammanställning av matvanor och hälsa.

– De har tagits fram för att motverka de stora folksjukdomarna, som cancer och hjärt-kärlsjukdom. Har du en inflammatorisk sjukdom finns ökad risk för framför allt hjärt-kärlsjukdom, så därför är det bra att följa de generella rekommendationerna. Att äta varierat och mycket fisk, frukt och grönt kommer du långt med. Ganska likt medelhavskosten helt enkelt.

Vad är det viktigaste när det gäller kost och reumatism?

– Jag brukar rekommendera att hellre lägga till än ta bort. Mat ska inte bli en prestation. Ät regelbundet och varierat, med utgångspunkt i näringsrekommendationerna, så kommer du automatiskt minska på annat som kanske inte tillför så mycket rent näringsmässigt.