Kan en förändrad kost vara en del av framtidens vård av ledgångsreumatism och systemisk skleros? Eftersom många människor med dessa sjukdomar ställer frågan, och Kristofer Andréasson ännu inte har ett bra svar på frågan, tänker han ta reda på svaret i sin forskning.
Forskarporträttet – Kristofer Andréasson
Många känner nog inte till att en stor del av det mänskliga immunförsvaret finns i eller kommer i kontakt med magtarmkanalen. Immunförsvarsceller i tarmens slemhinna interagerar kontinuerligt med den stora mängd bakterier och virus som finns där.
Tidigare studier har visat att förändringar i bakterieflora i tarmen har kunnat påverka sjukdomar med koppling till immunförsvaret, som exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom och ledgångsreumatism (RA).
Därför tror forskarna att immunologiska processer i tarmen kan både starta och skynda på utvecklingen av reumatisk sjukdom. Men kunskapen om detta är väldigt begränsad, vilket har inspirerat Kristofer Andréasson, forskare och läkare på Reumatologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund, att studera det på personer med RA och systemisk skleros.
– När jag träffar patienter på kliniken är det många som undrar varför de fått sjukdomen, och om de kan påverka sjukdom med kosten. Eftersom vi inte vet så mycket om just kostens effekter svarar jag ”kanske” på den sista frågan. Det är också det som inspirerar mig att forska om detta.
Det övergripande målet med Kristofer Andréassons forskning är att studera samspelet mellan immunitet och fibros (bildning av ärrvävnad) i relation till immunologiska processer i tarmen.
– I förlängningen vill jag förstå hur tarmen påverkar det systemiska immunförsvaret och hur det uttrycks vid reumatisk sjukdom.
I projektet som Reumatikerförbundet stöttar har Kristofer Andréasson tre frågeställningar han hoppas kunna besvara:
- Hur förändras RA-patienters tarmflora och tarm-immunologi vid påbörjad behandling med immundämpande läkemedel? Kan specifika förändringar i tarmfloran samvariera med ökad eller minskad sjukdomsaktivitet vid RA? Vilka är mekanismerna bakom gastrointestinalt lidande vid systemisk skleros?
Förhoppningen är att studien ska visa att det skulle gå att påverka sjukdomen med hjälp av kosten.
– Vi börjar med att studera hur tarmen ser ut, och vilka bakterier som finns där, hos personer med RA och systemisk skleros som står på behandling.
Sen kan vi jämföra med friska kontrollpersoner. En skillnad mellan de båda sjukdomarna som Kristofer Andréasson studerar, RA och systemisk skleros, är att tarmen kan påverkas direkt vid systemisk skleros.
– Här vet vi inte vad som är hönan och ägget, men vi gör likadant. Systemisk skleros är en mer ovanlig sjukdom och tarmen har varit lite bortglömd. Just för att systemisk skleros är mindre studerad kanske det visar sig att det kanske inte är tarmen som är viktig.
– Det kanske är rökning som är viktigare, eller miljöexposition i arbetslivet. Oavsett vad det är så är det vår skyldighet att försöka studera det.
Hans drivkraft i forskningen är de frågor han får från patienterna. Att bara låta deras frågor vara och inte göra något åt dem har inte känts som ett alternativ.
– För mig innebär forskningen att vi tar patientens frågor på allvar, och försöker hitta svar.
Anslaget från Reumatikerförbundet är betydande för Kristofer Andréasson. Det kostar mycket pengar att
försöka att besvara frågor genom att göra dyra analyser av tarminnehåll.
– Tack vare anslaget hoppas jag kunna engagera en kollega att göra en del av arbetet.
Längre in i framtiden hoppas han att hans forskning kan fungera som underlag eller inspirationskälla för att formulera nya studieupplägg för hur exempelvis bakterier och probiotika kan användas mer aktivt vid
dessa sjukdomar.
– Alla patienter vill inte ta konventionella läkemedel för att behandla sin sjukdom, det är viktigt att respektera även dessa åsikter.
Kristofer Andréasson
Titel: Docent i reumatologi, specialistläkare i reumatologi, Reumatologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.
Forskning: Jag vill förstå mag- och tarmmanifestationer av systemisk skleros liksom tarmfloran och andra mikrobers inverkan på reumatisk sjukdom.
Drivkraft: Att på sikt kunna bidra till bättre sjukdomsförståelse och behandling till de patienter jag möter.
Text: Fredrik Hed
Bild: Adobe
Ur Forskningsrapporten 2018
