Myter om gikt - Reumatikerförbundet

Att leva med gikt

Myter om gikt skuldbelägger de som lider av sjukdomen

Giktens historia är lång och myterna kring gikt seglivade.

”Portvinstå och frosseri”

Gikt kallas också portvinstå och drabbade enligt myterna främst bättre bemedlade som hade möjlighet att dricka alkohol, äta fet mat, inälvsmat och som på grund av detta även blev överviktiga. Gikt kallas även ibland ”Kungasjukan”. Historiebeskrivningar berättar om några kungar som led av gikt. 

”Skylla sig själv”

Idag vet vi att cirka 2 procent i Sverige får gikt. Att ålder, arvsanlag och andra sjukdomar t ex besvär med njurarna är den stora orsaken till gikt.

Det är inte ”mitt eget fel att jag får gikt” utan gikt är i dag att betraktas som folksjukdom.

Problemet idag är att gikt ofta är underbehandlat, vissa skäms för att söka vård. Kunskapen om potenta läkemedel och på vilken nivå medicineringen ska ges är ibland begränsad, även inom vården. 

”Bara män får gikt”.

Vad som är sant är att flest män får gikt. Men efter klimakteriet är det även många kvinnor som drabbas. I högre åldrar ökar också den totala andelen av befolkningen som får diagnosen gikt.

”Gikt sitter enbart i stortån”.

Att stortån är påverkad av gikt är vanligt men gikt kan även sätta sig i andra leder.   

”Sluta drick öl och ät vegetariskt så slipper du gikt”.

Det rådet och många andra får många som har gikt. Mycket av det som anses vara riskfaktorer för gikt, hög alkoholkonsumtion, fetma, kött och inälvsmat mm beror på att det höjer nivåer av urinsyra i blodet. Måttlig intensitet och regelbunden konditionsträning kan sänka urinsyranivåerna.

Att lägga om kosten, minska alkoholintag, speciellt öl kan påverka och sänka urinsyranivåerna. Men de flesta som har gikt behöver, trots livsstilsförändringar, även läkemedel för att kunna må så bra som möjligt.

Att leva med gikt

Att leva med gikt

Här kan du läsa mer om gikt, vilka symptom det finns, vad det innebär att leva med gikt, hur den går att behandla gikt, vad du kan göra själv och om aktuell forskning. Men också vad man kan tänka på inför mötet med läkare och dina rättigheter som patient. ...
Vägen till diagnos

Vägen till diagnos

Smärta i tår och leder – kan det vara gikt? Hur får jag hjälp diagnos och behandling? ...
Levnadsvanor och egenvård

Levnadsvanor och egenvård

Här hittar du läsning om levnadsvanor och egenvård. Vad kan du göra själv? Tips och råd ...

Bli medlem

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng