Rättigheter och stöd

Reumatikerförbundet anser att socialförsäkringen ska omfatta alla, vara gemensam och solidariskt finansierad. Alla människor ska ges möjlighet att arbeta till hundra procent av sin förmåga och kunna försörja sig på det. Om ens förmåga är 90 procent av en heltid är det orimligt att kräva att en person ska vara sjukskriven 25 procent.

Det är slöseri med resurser och arbetskraft. Ett mer flexibelt sjukskrivningssystem skulle ge ett större arbetskraftsutbud och större möjligheter till egenförsörjning. Både samhället och individen vinner på ett mer flexibelt system.

Här har vi samlat en del vanliga frågor och svar om din rätt till förnyad medicinsk bedömning, om du är sjuk och borta från jobbet ofta, vad som gäller för sjukersättning och hur du gör om du har klagomål och synpunkter på den vård du får. Läs mer om det du undrar över.

Vill du veta mer om hur vi påverkar och läsa mer om vad vi vill? Gå in och titta på Reumatikerförbundets intressepolitiska program. Du hittar det här.


Läs mer om dina rättigheter och vad för stöd du kan få

Förnyad medicinsk bedömning

Din rätt till förnyad medicinsk bedömning

Ibland kan man av olika anledningar vilja att en annan läkare än den man vanligtvis går till ska bedöma ett tillstånd som man redan har fått bedömt. Det kan till exempel vara så att man är osäker på om man verkligen fått rätt diagnos eller om den behandling man blivit ordinerad är den bästa. Oavsett vilken sjukdom eller symptom du har kan du själv välja att kontakta en annan läkare för att få en bedömning av din diagnos eller behandling. Ibland behöver du en remiss för att kunna få en ny bedömning. Ta kontakt med den mottagning där du vill få bedömningen för att få veta mer.

Om din läkare inte vill skriva en remiss till dig så kan du göra en egenanmälan eller egenremiss som det också kallas. Börja med att kontrollera hur just den mottagningen du vill söka till vill ha din egenremiss. En del mottagningar har egna blanketter som de vill att du ska fylla i. Var så noga du kan och beskriv din sjukdomshistoria, dina symptom och vilken behandling du fått. Beskriv också skälet till att du vill få dina besvär bedömda och behandlade av dem. Skriv också att de får ta ut dina journalkopior. Det är den mottagande mottagningen som avgör vilken vård du ska få och på vilken nivå.

Livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom

Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom

Rättigheten till förnyad medicinsk bedömning gäller vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Man har också möjlighet att få den nya bedömningen i en annan region än sin egen. Vad som anses vara särskilt allvarlig sjukdom avgörs från fall till fall. Det är din behandlande läkare som bestämmer om du ska få en ny medicinsk bedömning. Du kan välja att kontakta verksamhetschefen på din mottagning för att begära en ny bedömning om du inte vill ta upp detta direkt med din läkare.

Du behöver inte säga varför du vill ha en förnyad bedömning, eller second opinion, som det ibland också kallas. Om du har fått sitt tillstånd bedömt av en läkare som är specialist inom ett annat område än allmänmedicin, behöver du ofta en remiss till en ny läkare från din husläkare.

Om du inte är nöjd med beslutet eller är osäker på om orsaken till förnyad bedömning är giltig så kan du ta kontakt med patientnämnden för att få råd. Det kostar ingenting och de har tystnadsplikt. Det är också dit man ska vända sig om husläkaren nekar att remittera till en ny läkare i specialistsjukvården utan att ha giltig orsak. Här kan du hitta kontaktuppgifter till Patientnämnden i din region.

Om en ny medicinsk bedömning görs ska man erbjudas den behandling som den nya bedömningen anger, om det inte finns speciella skäl som talar mot det. Om det finns flera behandlingsalternativ så får du välja det alternativ som du vill ha, förutsatt att behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet att kostnaderna är befogade. Den region där du är folkbokförd ska stå för kostnaderna för en ny medicinsk bedömning, om du har fått den godkänd. Det gäller även om du måste resa till en annan region för att bli undersökt. Det är din hemregion som ska betala för resan.

Sjukersättning

Sjukersättning

Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kommer kunna arbeta under överskådlig framtid så kan du ansöka om Sjukersättning. För att kunna beviljas ersättningen så måste du vara mellan 19 och 64 år. Om du beviljas sjukersättning innebär det inte att du inte får vara delaktig i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening. Det viktiga är att du inte får sysselsätta dig med något som kan jämställas med ett arbete. Du kan läsa mer om sjukersättningen på Försäkringskassans hemsida.

Ökade kostnader

Merkostnadsersättning

Om du har ökade kostnader på grund av att du har en funktionsnedsättning så kan du ansöka om merkostnadsersättning. Det kan vara att du behöver köpa något hjälpmedel som du behöver eller sjukresor som inte ersätts av kommunen eller regionen. Du kan även söka stöd för patientavgifter och läkemedel upp till högkostnadsskyddet. Mer information om ersättningen och saker du kan söka merkostnadsersättning för hittar här.

Hemma sjuk ofta?

Om du är borta mycket från jobbet på grund av din sjukdom

Om du ofta måste vara hemma från jobbet fler än 10 dagar under ett år eller sjuk längre än 28 dagar följd så kan du omfattas av särskilt högriskskydd. Det innebär att din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader från Försäkringskassan och du kan också slippa karensavdragen. Om du har återkommande skov kan detta vara något för dig. För att bli beviljad särskilt högriskskydd så krävs att din läkare skriver ett intyg som beskriver dina återkommande problem och hur ofta de brukar uppstå. Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller och även hitta länk till ansökan.

Inte nöjd med vården?

Om du inte är nöjd med vården du får

Som patient ska du få en god vård och ett gott bemötande. Om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål. Det kan du göra både som patient och närstående. Om du inte är nöjd med vården du får kan du framföra det till den mottagning där du fått din behandling eller direkt till Patientnämnden i din region. Nämnden är politiskt tillsatt och företräder dina intressen i hälso- och sjukvården. Först och främst arbetar den med att försöka rätta till brister som du eller en närstående påpekat.

Patientnämnden samarbetar också med Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och ska informera myndigheten om det finns något den bör granska. Efter att du har kontaktat din vårdmottagning eller patientnämnden och ändå inte är nöjd med det svar du fått, kan Inspektionen för vård och omsorg, IVO, under vissa förutsättningar utreda ditt klagomål. Du ha lämnat in ditt klagomål inom två år från det att händelsen inträffade.

Skadad i vården

Om du blivit skadad i vården

Om du har skadats inom vården så ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med klagomålsärenden. IVO har skyldighet att utreda händelser som inneburit att en patient fått en bestående skada, ett stort ökat behov av vård eller avlidit.

Om du fått en skada vid behandling eller undersökning inom landstingets hälso- och sjukvård kan du också anmäla skadan till Patientförsäkringen. Blanketter och information kan du få på vårdcentraler och sjukhusets mottagningar och från patient- förtroendenämnd.

Patientförsäkringen är främst tänkt att täcka vissa merkostnader som kan ha uppstått av skadan, men kan ibland också gälla ersättning för sveda och värk. Du kan till exempel få ersättning för skador du fått på grund av en felaktig eller försenad diagnos. Skador som uppkommit på grund av felaktig ordination av läkemedel är ett annat exempel.

Här kan du läsa mer om Patientförsäkringen.

Om du har skadats av ett läkemedel som sålts och lämnats ut i Sverige kan du göra en anmälan till Läkemedelsförsäkringen. Även kända biverkningar kan du få ersättning för om de är oväntade och allvarliga. Om du anmäler en skada får du ditt fall utrett av  Läkemedelsförsäkringen. En handläggare på försäkringsbolaget utreder skadan tillsammans med en medicinsk rådgivare som är expert på området. Om försäkringsvillkoren är uppfyllda så utbetalas en ersättning till dig. Läs mer här.

Tandvårdsbidrag

Tandvårdsbidrag

Det finns två typer av tandvårdsbidrag. Ett allmänt tandvårdsbidrag, ATB, på 300 eller 600 kronor per år beroende på hur gammal du är.

Om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa kan du beviljas särskilt tandvårdsbidrag. Till exempel om ditt immunförsvar är nedsatt på grund av mediciner du äter. Om du lider av muntorrhet för att du ätit mediciner under en längre tid så kan du också beviljas detta bidrag.

Det är din tandläkare eller din tandhygienist som bedömer om du har rätt till bidraget. För att de ska kunna bedöma om du har rätt till bidraget behövs underlag. Vill du veta mer så finns all information här.

Personer med stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå behandling i tandvården på kan ha rätt till intyg om F-tandvård. Patienten betalar samma avgifter som i hälso- och sjukvården – och får samma högkostnadsskydd och frikort efter 1 150 kronor i betalda patientavgifter under 12 månader. Länk: www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/uppdrag-och-avtal/tandvard/sarskilt-tandvardsstod/f-tandvard/

Priset för tandvård kan variera väldigt mycket. Tandpriskollen gör det enklare för dig som att jämföra priser mellan olika tandvårdsmottagningar. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som står bakom Tandpriskollen. Alla behandlingar som visas i tjänsten är sådana som omfattas av det statliga tandvårdsstödet. Tandpriskollen hittar du här.

Att leva med gikt

Att leva med gikt

Här kan du läsa mer om gikt, vilka symptom det finns, vad det innebär att leva med gikt, hur den går att behandla gikt, vad du kan göra själv och om aktuell forskning. Men också vad man kan tänka på inför mötet med läkare och dina rättigheter som patient. ...
Vägen till diagnos

Vägen till diagnos

Smärta i tår och leder – kan det vara gikt? Hur får jag hjälp diagnos och behandling? ...
Levnadsvanor och egenvård

Levnadsvanor och egenvård

Här hittar du läsning om levnadsvanor och egenvård. Vad kan du göra själv? Tips och råd ...

Bli medlem

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Välkommen!

DU MISSAR VÄL INGET INTRESSANT?

Prenumerera på nyhetsbrevet!