Betydelsen av fysisk aktivitet vid fibromyalgi - Reumatikerförbundet

Betydelsen av fysisk aktivitet vid fibromyalgi

Kaisa Mannerkorpi, professor i fysioterapi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet har tilldelats årets Svartz-stipendium.

När man har långvarig smärta som vid fibromyalgi är det lätt att tro att det gäller att vila och inte anstränga kroppen i onödan. Men det kan i själva verket vara precis tvärtom, det har årets Nanna Svartz-stipendiat, Kaisa Mannerkorpi visat i sin forskning.

‒ Många patienter med långvarig smärta försämras successivt. Inaktivitet gör att den fysiska funktionen och hälsan gradvis blir sämre, säger Kaisa Mannerkorpi, professor i fysioterapi vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet.

För sin forskning kring fysisk aktivitet vid fibromyalgi belönades Kaisa med 2016 års Nanna Svartz-stipendium, som delas ut av Pfizer i samarbete med Reumatikerförbundet.

Med en bakgrund som sjukgymnast/fysioterapeut följd av en akademisk karriär med doktorsexamen i medicinsk vetenskap och docenturer i fysioterapi och reumatologisk forskning har Kaisa kunnat förena erfarenheter av praktisk fysioterapi med teoretisk kunskap och klinisk forskning.

Förändrat synen på fysisk träning

Fibromyalgi är en form av långvarig generaliserad smärta som oftast drabbar kvinnor. Sjukdomen är livslång och behandlingen handlar främst om att hitta det bästa sättet att hantera sjukdomen i vardagen och lindra värken.

Tidigare fanns på många håll en viss skepsis till fysisk träning för personer med långvarig smärta, men Kaisas forskning har verksamt bidragit till att bilden idag är en annan. Efter att ha börjat med att studera effekterna av lågintensiva former som bassängträning och promenader har hon sedan också kunnat påvisa positiva effekter både av konditionsinriktad träning och av styrketräning.

I den senaste styrketräningsstudien deltog 130 kvinnor med fibromyalgi.

‒ Resultaten visar på ökad muskelstyrka och förbättrad allmän hälsa, mindre trötthet, bättre smärthantering, socialt deltagande och livskvalitet, berättar Kaisa. Bara ett fåtal deltagare avbröt träningen eller beskrev negativa effekter i form av ökad smärta.

Lättillgänglig smärtskola

Kaisa har också tillsammans med Reumatikerförbundet och primärvården utvecklat ett undervisningsprogram kallat Smärtskolan Kunskap för Livet. Smärtskolor fanns det tidigare, men inte inom primärvården.

‒ Vi ville skapa en smärtskola som var lätt tillgänglig för alla, utan formella hinder eller krav på remisser, berättar Kaisa. Det hela började som ett projekt i Västra Götaland 2008, finansierat av Allmänna arvsfonden. Vid undervisningstillfällena deltar fysioterapeuter, arbetsterapeuter och patientrepresentanter och varje utbildning avslutas med en introduktion till fysisk träning.

Personcentrerad vård

Kaisa framhåller vikten av att behandling och träning är individuellt anpassad. Hon arbetar inte för inte inom Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum fokuserat på vård som ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare.

Hon och en av hennes doktorander bearbetar nu data från den senaste styrketräningsstudien för att försöka se vad som predicerar förbättring av muskelfunktionen, så att man i framtiden bättre kan bedöma för vilka patienter som denna typ av träning lämpar sig bäst. På gång är också en intervjustudie med patienter med fibromyalgi för att kartlägga vilket stöd som behövs för att lyckas med träningen på lång sikt.

‒ Alla klarar inte av att träna på samma sätt. Man måste först undersöka den fysiska funktionen och eventuella lokala symtom. Sedan kan man tillsammans med patienten sätta upp målen för träningen. Det viktiga är att det inte är smärtan som styr hur man tränar, utan individens fysiska förutsättningar och målsättningar, säger Kaisa Mannerkorpi.

Artikeln är hämtad från Pfizer.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng