För dig som undrar om du har en reumatisk sjukdom - Reumatikerförbundet

Vänta inte med att undersöka besvär!

Gemensamt för många reumatiska sjukdomar är att de är svåra att upptäcka. Det kan därför ta tid innan rätt diagnos ställs. Ju längre tid som en person med reumatisk sjukdom går utan diagnosspecifik behandling desto större är risken att sjukdomen får långvariga konsekvenser. För inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan det innebära permanenta försämringar av leder. Därför är det bäst att du som känner av symtom som kan bero på reumatisk sjukdom inte väntar med att undersöka dessa.

Hur tar jag reda på om jag har en reumatisk sjukdom?

Symtom som ont i lederna, trötthet, stelhet och ömhet kan bero på många saker. Det behöver inte handla om en reumatisk sjukdom. Värk som försvinner av vila eller värktabletter kan bero på till exempel överansträngning eller influensa.

Om du inte kan vila bort tröttheten och/eller om värken inte försvinner med tiden utan du märker att du är fortsatt stel och öm eller att en eller flera leder är svullna, då kan det vara tecken på andra orsaker. Då är det dags att ta reda på vad det egentligen är som händer i kroppen.

Testa dig på nätet

Det finns test på nätet, ”Ont i lederna” och Ont i ryggen, som tagits fram av Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet. Testen består av ett antal frågor som kan ge dig en fingervisning om du bör misstänka reumatisk sjukdom eller något annat. Vi rekommenderar att du börjar med att fylla i ”Ont i lederna” eller ”Ont i ryggen” som en lätt test du kan göra själv. Testet ersätter inte en riktig undersökning, så det bästa är så klart att söka läkarhjälp.

Boka tid med läkare

Boka tid med läkare så fort du misstänker att du kan ha en reumatisk sjukdom. Om du normalt är en frisk person som sällan söker läkarhjälp kan det vara lätt att skjuta på detta, men det finns bara fördelar med att boka besök så snabbt som möjligt så dröj inte. Läkaren kan bedöma om det verkligen handlar om reumatism eller om det beror på något annat. Här är det viktigt att du som patient är tydlig när du berättar om dina besvär.

Läkaren måste också ställa rätt frågor för att veta om misstanke om reumatism föreligger. Var uppmärksam på om frågorna om smärta, stelhet och trötthet följs upp med frågor kring hur länge symtomen varar, när på dygnet de inträffar, om de går över om du rör på dig eller blir värre vid fysisk aktivitet. Det är viktiga ledtrådar för att göra en bra bedömning.

Vissa reumatiska sjukdomar behöver bedömas av en specialiserad reumatolog. Om du besöker en allmänläkare på en vårdmottagning så kan han eller hon skriva en remiss till en reumatologmottagning där du kan få en diagnos. Andra reumatiska sjukdomar, som till exempel fibromyalgi, diagnosticeras av läkaren på din vårdcentral.

Att få en diagnos

Skulle du ha en reumatisk sjukdom är det alltså viktigt att du får rätt behandling så snabbt som möjligt. Om du får en tidig diagnos och bra behandling så har du utmärkta chanser att leva ett helt normalt liv trots att du har en kronisk sjukdom. Väntar du för länge med att söka hjälp kan leder försämras och leda till felställningar eller låsningar som minskar din rörlighet och fysiska förmåga. Därför är diagnosen startskottet för många som gått med besvär att äntligen komma igång med ett nytt friskare liv med rätt behandling.

Om du av någon anledning skulle ha problem med att få en remiss från allmänläkare till specialistläkare för att få diagnos ställd så finns möjligheten att skriva en remiss själv. Det kallas för ”egen vårdbegäran” och du kan göra det via nätet eller genom att fylla i och skicka in en pappersblankett till en specialistmottagning. Din remiss bedöms på samma sätt som remiss från en läkare.

Du hittar mer information om detta på 1177.se. Välj ditt landsting och gör sedan en sökning på ”Egen vårdbegäran” alternativt ”egenanmälan”. Det varierar från landsting till landsting hur de informerar om detta men du som patient har den rättigheten i hela Sverige.

Du kan också titta på sjukvårdens egna krav på remissinnehåll för att få en uppfattning om vad som ska stå i remissen. Du hittar en översikt av reumatiska sjukdomar här.

Frågelinjen Reuma Direkt

Du är alltid välkommen att ställa frågor om reumatisk sjukdom till oss på frågelinjen Reuma Direkt. Du får utan kostnad prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal. Frågelinjen drivs av Reumatikerförbundet och FoU-centrum Spenshult.

Telefon: 020-20 20 35
Öppet måndag 15.00–19.00
tisdag–torsdag 13.00–17.00

Utanför öppettiderna kan du lämna meddelande via telefonsvararen. Du kan även ställa dina frågor via e-post: [email protected]
Ange telefonnummer där du är anträffbar så blir du uppringd under öppettiden.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng