Eliminationsdieter

Det främsta syftet med eliminationsdieter är att ta bort tänkbara allergener (ämnen som ger allergiska reaktioner) eller ämnen som personen är intolerant emot, till exempel sädesslag eller mejeriprodukter.

I en avhandling från Akademiska sjukhuset i Uppsala studerades födoämnesallergier vid en rad olika reumatiska sjukdomar genom att utsätta patienternas tarmslemhinnor för bland annat gluten, mjölkprotein och sojaprotein. Resultaten visade att en fjärdedel av de undersökta patienterna reagerade mot gluten utan tecken på att ha sjukdomen celiaki (glutenintolerans). En grupp patienter reagerade även mot mjölkprotein, en reaktion som var kopplad till besvär med mag-tarmkanalen (liknande IBS, irritable bowel syndrome). Många patienter reagerar alltså negativt på olika födoämnen utan att ha en diagnostiserad allergi, vilket också tros kunna påverka deras reumatism.

Den mest extrema eliminationsdieten är fasta. Korta fasteperioder har setts kunna ge snabba effekter vid RA (reumatoid artrit, ledgångsreumatism) och AS (ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom). Flertalet patienter har förbättrat sina inflammatoriska symtom under fastetiden, som ofta är 7-10 dagar, men besvären kommer tillbaka när de återgår till normal kost.

Det är viktigt att undernärda personer inte försämrar sin dåliga nutritionsstatus genom att fasta. En studie utförd på 60 inlagda RA-patienter visade att 52 procent av kvinnorna och 30 procent av männen var undernärda, trots att många hade ett normalt BMI.

Läs om Maria Lindéns avhandling om födoämnesallergi vid reumatisk sjukdom (2012)

Länk till Maria Lidéns avhandling om födoämnesallergi vid reumatisk sjukdom (på engelska)

Sidan uppdaterad 2018-12-20

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng