Kost vid ankyloserande spondylit - Reumatikerförbundet

Kost vid ankyloserande spondylit

Målet med avhandlingen var att undersöka kostens effekter på sjukdomsaktivitet, magproblem och riskfaktorer för hjärt-kärlproblem hos patienter med AS.

Ankyloserande spondylit (AS) är en kronisk reumatisk sjukdom som i huvudsak drabbar stora leder och ryggrad, där ryggraden i svårare fall kan bli helt förbenad. Patienter med AS har ofta inflammatoriska förändringar i tarmslemhinnan som liknar symtomen vid den inflammatoriska tarmsjukdomen Morbus Crohn (Crohns sjukdom). Man har även sett en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.

Det finns ett samband mellan den genetiska markören HLA-B27 och förekomsten av AS. Både HLA-B27 och AS är vanligare längre norrut, allra vanligast är genvarianten hos vissa grupper av eskimåer. Men, hos dessa grupper är förekomsten av AS lägre än förväntat. Tidigare studier har föreslagit att ett högt intag av omega-3-fetter bland eskimåbefolkningar kan leda till färre diagnoser av inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och psoriasis. Trots att både tarmförändringar och den låga förekomsten av AS hos eskimåer är beskriven sedan tidigare, finns det få studier som har undersökt hur kosten påverkar sjukdomsaktiviteten vid AS.

Nytta för personer med reumatisk sjukdom

Avhandlingen visar att även små variationer i kosten kan vara av betydelse för patienter med AS genom att det kan påverka upplevda magbesvär och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Kost och sjukdomsaktivitet

De tre första studierna baserades på en grupp med ursprungligen 166 AS-patienter som svarade på en enkätundersökning. I den första och andra studien undersöktes sambandet mellan kost och sjukdomsaktivitet. I den första studien studerades huruvida dessa AS-patienter upplever magsmärtor och om smärtorna är kopplade till deras kost. I den andra studien jämfördes sambandet mellan fettsammansättningen i patienternas kost, fettvävnad och fosfolipider, med patienternas sjukdomsaktivitet och blodfettsnivåer.

Kost och hjärt- kärlsjuklighet

I den tredje studien utvärderades om kosten och traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom övervikt, högt blodtryck, blodfetter (triglycerider och kolesterol), skiljer sig mellan AS-patienter och den övriga befolkningen. 

Kosttillskott och AS

I den fjärde studien ingick 24 patienter som under 21 veckor provade antingen en låg eller hög dos med kosttillskott av omega-3-fettsyror. Målet var att undersöka om ett ökat intag av omega-3 kunde minska sjukdomsaktiviteten hos AS-patienter.

Slutsats

Studierna visade inget samband mellan kost och sjukdomsaktivitet hos patienter med AS. Patienternas vanliga kost kan dock vara av betydelse för magbesvär och för hjärt-kärlsjukdom.

Magsmärtor var vanligare bland patienter med högre sjukdomsaktivitet och bland de som åt mer grönsaker. Även frukt, mjölkprodukter, fet mat och mjölrik mat gav upphov till magbesvär hos mer än en fjärdedel av patienterna.

En hög dos av omega-3-tillskott gav positiva effekter på sjukdomsaktivitet, vilket pekar på att en radikal förändring i kost skulle kunna påverka sjukdomsaktiviteten.

Forskarna såg ett samband mellan sjukdomsaktivitet och halterna av den fleromättade fettsyran arakidonsyra (en viktig komponent i cellmembranens fosfolipider), vilket kan spegla processer involverade i inflammation vid AS. Livsstilsfaktorer såsom kost, fysisk aktivitet och rökning skiljde sig inte mellan patienterna och den övriga befolkningen men patientgruppen hade jämförelsevis lägre nivåer av blodfetter. Detta kan göra att risken för hjärt-kärlsjukdom underskattas hos patienter med AS. Sambandet mellan sjukdomsaktivitet och mängden arakidonsyra samt patienternas lägre nivåer av blodfetter motiverar ytterligare studier av fettomsättningen hos AS-patienter.

Framtid

Björn Sundström fortsätter att forska kring betydelsen av kost, fysisk aktivitet och stress för reumatiker. Det fortsatta forskningsarbetet innefattar såväl patienter med AS, som andra reumatiska diagnoser.

Mer information

Titel: On diet in ankylosing spondylitis
Författare: Filosofie doktor Björn Sundström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

På sidan v i avhandlingen finner du en svensk sammanfattning
På diagnossidorna kan du läsa mer om AS

Sidan uppdaterad 2018-12-20

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng