Rehabilitering - Reumatikerförbundet

Rehabilitering

Du som har en kronisk reumatisk sjukdom kan behöva rehabilitering löpande. Vissa perioder kan den vara mer omfattande och ske under flera veckor, eller den kan vara en återkommande behandling ett par gånger i månaden.

Grunden för rehabilitering ska vara att du får en individuellt upprättad rehabiliteringsplan. Den ska innehålla uppgifter om metoder, mål och tidsplan. Planen ska tas fram i samarbete mellan professionen och dig, och du ska vara delaktig i målen men inte nödvändigtvis i metoderna för att uppnå dessa.

Kännetecknet på kvalificerad medicinsk rehabilitering är noggrann analys och undersökning av varje individ och att åtgärderna, inklusive träning, skräddarsys individuellt. Dessa insatser ges inom ramen för sjukvården. Kvalificerad medicinsk rehabilitering kan också ges i varmare klimat, där det gynnsamma klimatet i sig kan öka effekten av de individuellt anpassade behandlingarna och träningen.

Arbetsinriktad rehabilitering

Målet med arbetslivsinriktad rehabilitering är att du ska kunna fortsätta att vara yrkesverksam trots en reumatisk sjukdom. Insatserna behöver samordnas mellan arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård för att ge bästa möjliga resultat.

Reumatikerförbundet om rehabilitering

Många av Reumatikerförbundets medlemmar anser att de inte får den rehabilitering de behöver. De reumatiska sjukdomarna är komplicerade, trötthet och värk hör till de symtom som kännetecknar de flesta av dem. Många långtidssjukskrivna upplever också att de inte får den hjälp de behöver för att komma tillbaka till arbetslivet, det gäller både från försäkringskassan och sjukvården. Reumatikerförbundet ser rehabiliteringen som en viktig del i den sjukvårdande behandling som måste anpassas efter varje enskild individ. Det är viktigt att behandlingen kommer i gång i ett så tidigt skede som möjligt för att inte förvärra det medicinska tillståndet.

Läs Reumatikerförbundet och fysioterapeuternas gemensamma debattartikel  som publicerades i SVT Nyheter Opinion från 2108. 

Anpassad motion och träning

Att träna och vara fysiskt aktiv på andra sätt är nyttigt på många vis. Kroppen blir starkare och klarar sjukdomens påfrestningar bättre. Stressnivåerna sjunker och humöret förbättras. Dessutom ökar chansen att man slipper följdsjukdomar som benskörhet och hjärt-/kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet kan också ha rent smärtlindrande effekter vid långvarig smärta. Motion och träning kan motverka muskelspänningar samt orsakats av smärta och bidra till att man känner sig starkare.

Läs mer under Att göra själv

Mat, motion och hälsa

Kosten är viktig för välbefinnandet och påverkar också orken. Många med reumatisk sjukdom tycker sig må bättre av exempelvis en vegetarisk kost. Det är inte heller ovanligt med olika problem med mage och tarm som kräver att man äter en speciell kost. Det viktiga är att måltiderna är varierade och innehåller de näringsämnen som kroppen behöver för att kunna leva ett aktivt liv.

Läs mer under Att leva med en reumatisk sjukdom

Andra insatser

För att underlätta tillvaron och göra det möjligt att i så stor utsträckning som möjligt leva ett aktivt och självständig liv finns det ett flertal insatser som samhället kan bistå med. Bostaden och arbetsplatsen kan behöva anpassas. För dig som inte kan använda allmänna kommunikationer kan bilstöd och färdtjänst vara ett alternativ. Olika typer av hjälpmedel kan också underlätta i många vardagliga situationer.

Vill du veta mer om dina rättigheter? Läs på sidan Dina rättigheter

Sidan uppdaterad 19 februari 2020.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng