Vårdgaranti - Reumatikerförbundet

Vårdgaranti

Vårdgarantin är en reglerad del av hälso- och sjukvårdslagen. Den anger inom vilka tidsgränser du ska erbjudas vård från landstinget eller regionen. Däremot reglerar vårdgarantin inte om vård ska ges eller vilken vård du ska få.

Vårdgarantin säger hur länge du som längst ska behöva vänta. Om det inte går att få vård inom tidsgränserna på den vårdenhet du sökt, ska du erbjudas besök eller behandling på en annan vårdenhet. Ibland kan det bli en vårdenhet i ett annat landsting. Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Om du blir akut sjuk eller skadad ska du få vård så fort som möjligt.

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

Kontakt med primärvården samma dag

Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök.

Läkarbesök i primärvården inom sju dagar

Bedömer vårdpersonal att du behöver träffa en läkare ska du få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos husläkaren.

Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar

Om du får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss.

Behandling påbörjad inom 90 dagar

Efter beslut om behandling, till exempel operation, ska du få en tid inom 90 dagar.

Vårdgarantin gäller inte:

  • återbesök.
  • om du av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser.
  • medicinsk service, till exempel laboratorie- och röntgenundersökning.
  • utredningar och undersökningar.
  • hjälpmedelsförsörjning, ett undantag är utprovning av hörapparater.
  • om du tackar nej till ett erbjudande om vård hos en annan vårdenhet (om du senare ändrar dig kan du tacka ja till erbjudandet).

Det finns en nationell webbplats som visar väntetidsläget inom landstingen  

Vill du veta mer om dina rättigheter? Läs på sidan Dina rättigheter

Sidan uppdaterad oktober 2018. 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng