"Kunskapsläget kring trötthet är bara i början" - Reumatikerförbundet

”Kunskapsläget kring trötthet är bara i början”

Jon Lampa, överläkare i reumatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset

FORSKNING. Trötthet är vid sidan om smärtor det mest framträdande symtomet vid reumatisk sjukdom – och för vissa det mest besvärande. Men forskningen om trötthet ligger långt efter forskningen om smärtor. Vi bad Jon Lampa, reumatolog och docent vid Karolinska Institutet, att reda ut kunskapsläget.

——————————————————-

TEMA: TRÖTT PÅ ATT VARA TRÖTT

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #1, 2016

——————————————————-

Vad vet man om trötthet vid reumatisk sjukdom?

– Vi vet att många patienter beskriver en utmattning som inte går att sova bort. Tröttheten är sjukdomsrelaterad och kallas fatigue. Den kan få stora sociala konsekvenser. En del beskriver att de inte orkar någonting förutom att arbeta. De går direkt hem och vilar efter jobbet.

Vad handlar din forskning om?

– Jag forskar om mekanismerna bakom trötthet, alltså vad som orsakar tröttheten ur ett biologiskt perspektiv. Vi är inte så många som forskar om trötthet ur den aspekten, hittills har forskningen varit mer beskrivande. Den har handlat till exempel om hur tröttheten upplevs och hur man mäter den. Det har också gjorts registerstudier, där man vill se vad tröttheten samexisterar med, alltså hur ofta trötthet förekommer tillsammans med andra symtom.

Hur ser kopplingen mellan trötthet, inflammation och smärta ut?

– De som beskriver en hög nivå av smärta beskriver oftare än andra en hög nivå av trötthet. Men det går att ha kraftig trötthet utan smärta. Tröttheten är ett eget symtom. Tröttheten går inte att koppla till inflammationsnivåer i blodet, enligt studier. Vid fibromyalgi är det påtagligt. Personer med fibromyalgi beskriver vanligen mycket kraftig trötthet samtidigt som det inte går att påvisa någon inflammation.

Vilken roll spelar då inflammationen?

– Vår hypotes är att inflammation hos patienter med reumatiska sjukdomar har satt igång en process som lever vidare när inflammationen gått över. Den sker i nervsystemet och påverkar reglering av smärta och trötthet. Hos personer med reumatisk sjukdom sker något i nervsystemet som involverar inflammatoriska ämnen och det har betydelse för både trötthet, smärta och smärt­känslighet.

Vad har du och dina kollegor visat i er forskning?

– För några år sedan publicerade vi en studie där vi undersökt ryggmärgs­vätska hos personer med reuma­toid artrit. Vi såg att de som beskrev mycket kraftig trötthet hade höga nivåer av IL1-beta, ett cytokin med funktion inom immunförsvaret. Det var oväntat att hitta så höga nivåer av det ämnet i ryggmärgsvätska, för personer med reumatoid artrit har vanligtvis ingen klinisk påverkan på nervsystemet, som domningar eller pirrningar i huden eller balans­svårigheter.

Är IL1-beta det ämne som orsakar trötthet?

– Jag tror inte IL1-beta är ett nyckelämne i de biologiska mekanismerna vid trötthet vid reumatisk sjukdom, men jag tror att ämnet spelar en roll och kan ingå i den ”pathway”, den kedja av händelser, som orsakar tröttheten. Vi söker nu efter fler ämnen som spelar roll för händelseförloppet.

Hur gör ni det?

– Vi gör på flera sätt. Ett går ut på att vi undersöker ryggmärgsvätska hos patienter med reumatoid artrit före och efter TNF-blockad, samtidigt som patienterna skattar sin trötthet. Vi använder oss av modern teknik, som proteomik, där man kan scanna av förekomsten av en stor mängd ämnen, eller proteiner. Vi undersöker också RA-patienter med fMRI, en teknik som gör det möjligt att avbilda hjärnan i realtid. Vi jämför med friska kontrollpersoner och studerar hur olika delar av hjärnan kommunicerar och aktiviteten i smärtcentrum. Sedan kopplar vi det till hur patienterna beskriver olika symtom, som till exempel grad av trötthet.

Är det svårare att forska om trötthet än om smärta?

– Forskningen om trötthet befinner sig ungefär där forskningen om smärta var för ett drygt decennium sedan. Det beror bland annat på att vi ännu inte har ringat in något ämne som är tydligt kopplad till tröttheten. Men det är ju sådana ämnen vi försöker hitta och flera av de metoder vi använder, som proteomik och fMRI, har utvecklats mycket under det senaste decenniet. Så det finns hopp att vi inom en snar framtid kan få bättre uppfattning om dessa mekanismer, tycker jag.

Text: Annika Lund

——————————————————-

Fler artiklar från TEMA: Trött på att vara trött

Mer motion gav mindre trötta studiedeltagare

”Det finns bra behandling mot sömnproblem”

Så fungerar KBT mot sömnproblem

”Använd fantasin – ge din arbetsgivare förslag”

Personberättelser

”De flesta vet inte hur hårt jag prioriterar för att orka”

”Vara aktiv går bra, men när jag varvar ned somnar jag”

”Jag får energi av relationer, vänlighet och omtanke”

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng