Mer motion gav mindre trötta studiedeltagare - Reumatikerförbundet

Mer motion gav mindre trötta studiedeltagare

Ett sätt att smyga in motion i vardagen är till exempel tuffare hundpromenader. Foto: iStockPhoto

Personcentrerad vård. Fysisk aktivitet kan lindra trötthet vid reumatisk sjukdom. Men att orka motionera är svårt för den som är trött. Det är en knivig ekvation, som forskare i Göteborg har tagit på allvar.

——————————————————-

TEMA: TRÖTT PÅ ATT VARA TRÖTT

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #1, 2016

——————————————————-

I göteborg finns sedan 2010 ett centrum för forskning om personcentrerad vård. Det är vård som utgår från den sjuka personens behov och förutsättningar. Det kan låta som en självklarhet – men tyvärr är så inte fallet.

– En vårdanställd vill hjälpa den som är sjuk. Det görs av tradition genom att beskriva hjälpen för patienten. Inom personcentrerad vård är personalen och patienten i team. De kommer gemensamt fram till hur hjälpen ska se ut, utformad efter vad den enskilda personen kan och vill, säger Caroline Feldthusen, fysioterapeut som nyligen har disputerat vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Hennes avhandling handlar om kraftig trötthet, eller fatigue, vid ledgångsreumatism, RA.

I avhandlingens centrala studie ingår 70 personer med RA, samtliga i arbetsför ålder och med självskattad trötthet högre än 50 på en VAS-skala mellan 0 och 100.

Studiedeltagarna lottades till att antingen ingå i en kontrollgrupp eller till att få hjälp av en fysioterapeut med att öka sin fysiska aktivitet och få bättre balans i sin vardag. Fysioterapeutens behandling inleddes med ett timslångt samtal, där ett mål var att komma på hur fysisk aktivitet kunde smygas in i vardagen, utan att bli ännu en stressande plikt. Ett annat mål var att ringa in särskilt tröttande situationer och försöka få orken att räcka bättre där. Detta samtal, som utgick från den enskilda personens situation, är kärnan i den person­centrerade vården.

– Alla studiedeltagare kom fram till olika lösningar, beroende på hur deras liv såg ut. Vi diskuterade familjeliv, smärt­nivåer, ekonomiska förutsättningar, intressen och yrkesliv – hela livssituationen, säger Caroline Feldthusen.

En person fick leta upp tuffare gångstigar och börja med stavgång vid hundpromenaderna. En annan fick gå direkt från middagsbordet ut på kvällspromenad för att inte lockas att somna på soffan, något som brukade förstöra nattsömnen. En tredje upplevde planering och tillagning av middagar som särskilt tröttsamt och började köpa färdigplanerad matkasse.

Åtgärderna hade effekt. Efter tre månader hade den självskattade tröttheten sjunkit med i genomsnitt 23 poäng på VAS-skalan hos dem som träffade fysioterapeut, att jämföra med 11 poäng i kontrollgruppen.

– Att det sjönk även i kontrollgruppen kan ha att göra med att tröttheten verkar årstidsbunden och vi hade då kommit in i sommarhalvåret, säger Caroline Feldthusen.

Hon anser att personer med reumatisk sjukdom bör få hjälp av fysioterapeut för att behandla just trötthet om den är ett stort problem. I dag är det framför allt smärtor och svårigheter att röra sig som behandlas.

– Patienterna får ofta höra att tröttheten hör till sjukdomen och att fysisk aktivitet kan hjälpa, men för den som är trött är det svårt att komma igång. Med en personcentrerad ansats kan man lindra tröttheten för de här patienterna. Det är ett angreppssätt som bör få spridning, säger Caroline Feldthusen.

Text: Annika Lund

Fler artiklar från TEMA: Trött på att vara trött

”Kunskapsläget kring trötthet är bara i början”

”Det finns bra behandling mot sömnproblem”

Så fungerar KBT mot sömnproblem

”Använd fantasin – ge din arbetsgivare förslag”

Personberättelser

”De flesta vet inte hur hårt jag prioriterar för att orka”

”Vara aktiv går bra, men när jag varvar ned somnar jag”

”Jag får energi av relationer, vänlighet och omtanke”

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng