Bilda familj? - Reumatikerförbundet

Bilda familj?

Ovanligt att avråda från graviditet. Ta upp frågan om barn med din reumatolog i god tid. En bra planering där ni går igenom din medicinering är viktigt inför familjebildningen.

Många med reumatisk diagnos vågar inte bli gravida. Det visar en rapport från Reuma­tikerförbundet. Men familjebildning har blivit en realistisk dröm för fler personer med reumatisk sjukdom, något som beror på att många är mer välbehandlade i dag jämfört med för 15 år sedan. Det berättar Karin Hellgren, reumatolog vid Karolinska universitetssjukhuset. Däremot finns det en del att tän­ka på för den som vill bli gravid. En god planering är A och 0. Ta upp frågan om familjebildning med din reumatolog i god tid, gärna ett år i förväg.

Det viktigaste är att sjukdo­men är lugn och välkontrollerad när du går in i en graviditet, då går det mycket bättre, säger Karin Hellgren.

Både män och kvinnor behö­ver se över sina mediciner. Vissa antireumatiska läkemedel är inte förenliga med graviditet. De mås­te sättas ut och eventuellt ersättas med en annan behandling. Men det finns också många mediciner som du kan fortsätta med. För kvinnor är risken för kompli­kationer ibland större om de sätter ut medicinen.

Hur graviditeten påverkar sjukdomen och tvärtom va­rierar mellan olika personer och diagnoser.

Fråga din reumatolog vad som gäller för den sjukdom och medicin som just du har, säger Karin Hellgren.

Gunilla Hallberg är obstetriker vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Obstetriker är en läkare som arbetar särskilt med graviditeter och förloss­ningar. Hon berättar att det inte behöver vara svårare att bli med barn för den som har en reumatisk diagnos. Du kanske inte ska vänta jättelänge, men det gäller alla kvinnor, eftersom det ökar san­nolikheten för att du inte så lätt kan bli spontant gravid. När du känner att nu vill jag skaffa barn, då ska du göra det, säger Gunilla Hallberg.

Gravida kvinnor med reuma­tisk diagnos rekommenderas att gå hos specialistmödravården för extrakontroller. Där lägger läkare och patient upp en plan för vilka kontroller som ska göras och hur ofta. Vad som gäller beror på sjukdomen, den som har en all­varligare eller mer aktiv sjukdom behöver komma mer regelbundet. Extrakontrollerna kan till exempel handla om blodtryck och blodprov för att se att kvin­nan inte är på väg att utveckla havandeskapsförgiftning eller att njurarna har påverkats.

Det kan också behövas extra ultraljud för att kontrollera att barnet växer som det ska. En graviditet innebär ökad belastning på hjärta, lungor, blodcirkulation och njurar. Det är den största kroppsliga belastning som en kvinna gör i sitt liv. Om det finns risker för kvinnans liv avråder vi från en graviditet, men det är extremt ovanligt, säger Gunilla Hallberg. De flesta kvinnor med reu­matisk sjukdom klarar också av en vaginal förlossning, enligt henne. Oftast går det att hitta en förlossningsställning som passar kvinnan.

En annan sak som är viktig att fundera på är om du vill amma eller inte. Då kan din reumatolog planera behandlingen utifrån det. Vissa preparat ska inte ges under amningen. Tala också om för barnavårdscentralen ifall du har behandlats med biologiska läkemedel under graviditeten, då ska läkarna undvika att ge barnet levande vaccin innan sex måna­ders ålder.
Karin Hellgren brukar rekom­mendera att patienterna kommer på återbesök till reumatologen sex till åtta veckor efter förloss­ningen.

Det är viktigt att stämma av om och hur din sjukdom har påverkats av graviditeten, till ex­empel om behandlingen behöver ändras, säger Karin Hellgren.
Både hon och Gunilla Hallberg är medlemmar i Reugra-gruppen. Det är en intressegrupp för reumatologer och obstetriker som arbetar med att ta fram stöd till kollegor och patienter kring vad en kvin­na med reumatisk diagnos behöver före, under och efter graviditeten.

Obstetriker och reumatologer behöver också samarbeta bättre, så att vi säger samma saker, säger Karin Hellgren. Hon är också med i en arbets­grupp vid Svensk reumatologisk förening som har tagit fram rekommendationer kring antireu­matisk behandling och graviditet riktad till reumatologer. Där finns även en del råd kring män, då vis­sa preparat är kopplade till foster­skador och nedsatt fertilitet även hos dem. För män är forskningen på detta område dock mycket mer begränsad.

Det finns inte heller samma vana i sjukvården kring att dis­kutera de här frågorna för män. Sedan tror jag att vi reumatologer generellt kan bli bättre på att pra­ta familjebildning och sexualitet med våra patienter, säger Karin Hellgren.

Obstetrikern Gunilla Hallberg upplever att många kvinnor känner sig trygga och att det är viktigt att vården också lyfter det härliga med att vara gravid. Kvin­nan ska kunna känna sig glad.

Hon är inte bara en sjukdom utan en kvinna som väntar barn, med en sjukdom. Med god plane­ring och bra uppföljning blir det oftast väldigt bra.


Många mår bättre

Psoriasisartrit
Kvinnor med psoriasisartrit mår ofta bättre under graviditeten. Sjukdomen påverkar inte gravi­diteten, fostret eller den nyfödda bebisen.

Reumatoid artrit
Cirka hälften av kvinnorna med RA mår bättre under graviditeten och har mindre besvär av sin sjukdom. Studier visar att risken för kompli­cerade förlossningar och att barnet föds för tidigt är något högre för kvinnor med RA jämfört med kvinnor i allmänna befolkningen. Det verkar också som att kvinnor med högaktiv RA har en mer ökad risk, jämfört kvinnor med mer låg­aktiv RA. De första tre månaderna efter att barnet fötts ökar risken betydligt för att få ett skav och må sämre.

Juvenil idiopatisk artrit
För ungefär hälften av kvinnorna med JIA är sjukdomen inaktiv i vuxen ålder och en graviditet änd­rar vanligtvis inte på det. De flesta kvinnor som har en aktiv sjukdom kan uppleva förbättringar när de väntar barn. Ungefär 10 procent har en sjukdom som är så pass aktiv att de behöver behandling under graviditeten.
För runt hälften av kvinnorna blir sjukdomen mer aktiv under två till sex månader efter förlossningen.

Spondartriter
För majoriteten av kvinnor med spondartriter håller sig sjukdomen på samma aktivitetsnivå under som före graviditeten. Ungefär hälften av kvinnorna upplever att graviditeten har liten inverkan på sjukdomen. 20 procent mår bättre och 20 procent upplever mer rygg­ och ledbesvär. Det är viktigt för kvinnor med spondartriter att vara fysiskt aktiva under graviditeten. Runt hälften upplever ökad sjuk­domsaktivitet efter förlossningen. Det brukar hålla i sig i runt två till sex månader.

Källor: Norwegian National Advisory Unit on Pregnancy and Rheumatic Diseases, Karin Hellgren

Text: Jennie Aquilonius
Bilder: Unsplash
Ur Reumatikervärlden 2/2020
Tema: Sex

Reumatikervärlden är en medlemsförmån och utkommer med sex nummer varje år. Bli medlem du också!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng