Hur vill du att vi presenterar dig?

– Jag är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och överläkare vid reumatologisektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Om du skulle beskriva dig själv med tre ord – vilka skulle du välja?

– Välorganiserad, ansvarsfull och sportintresserad.

Vad gör att just du leder detta arbetspaket?

– Forskargruppen Reumatologi i Uppsala har lång tradition och stor erfarenhet av att studera sjukdomsmekanismer vid SLE och Sjögrens sjukdom. Jag har över 25 års erfarenhet av kliniskt arbete inom reumatologi och god kännedom även om RA, myosit och systemisk skleros – alla sjukdomar som ingår i projektet. Dessutom har jag mångåriga samarbeten med flera av forskarna i projektet, vilket skapar goda förutsättningar för ett nära och effektivt samarbete.

Om arbetspaketet

Vad handlar ert arbetspaket om?

– Vi arbetar med att identifiera antikroppar, proteiner och ärftliga förändringar i blodet hos personer med RA, SLE, Sjögrens sjukdom, systemisk skleros och myosit. Målet är att förstå vad som förenar och skiljer sjukdomarna åt – och hur vi kan använda den kunskapen för att förbättra diagnostik och behandling.

Vad är era mål?

– Vi har tre huvudsakliga mål:

  1. Att hitta biomarkörer som är gemensamma eller unika för de olika sjukdomarna.
  2. Att kunna förutsäga vilka som riskerar att utveckla sjukdom, även om de bara har vaga symptom som trötthet eller ledvärk.
  3. Att identifiera biomarkörer som kan förutse risk för svårare sjukdomsförlopp, som till exempel lungpåverkan vid myosit eller njurpåverkan vid SLE.

Hur arbetar ni för att nå dit?

– Vi har regelbundna möten i mindre arbetsgrupper där vi planerar och följer upp projekten, och ungefär varannan månad samlas hela arbetspaketet för gemensamma diskussioner.

Hur kommer det att gynna personer med reumatiska sjukdomar?

– Genom att analysera blodprover kan vi upptäcka sjukdomar i ett mycket tidigt skede – innan de hunnit bryta ut på allvar. Det gör det möjligt att sätta in behandling i tid. När en diagnos väl är ställd kan vi, med hjälp av biomarkörer och genetiska faktorer, bedöma risken för ett svårare sjukdomsförlopp och anpassa uppföljning och behandling efter individens behov.

En första uppdatering från arbetspaketet

Vad har hänt de senaste månaderna?

– Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en panel av antikroppar och börjat identifiera proteiner i blodet som kan fungera som markörer för olika sjukdomsyttringar. Tillsammans med arbetspaket 2 arbetar vi också med att överföra antikroppsdata från den elektroniska patientjournalen till SRQ – något som kommer att underlätta både forskning och kliniskt arbete.

Vad ger dig mest hopp om framtiden?

– Jag tror att resultaten kommer att göra stor nytta när en person väl har fått sin diagnos. Då kan vi skapa en individuell plan för uppföljning och behandling – något som både kan minska risken för allvarliga komplikationer och undvika överbehandling hos dem som inte löper ökad risk.

Har ni stött på några hinder?

– De fem sjukdomarna vi studerar är olika till sin karaktär, och forskargrupperna har kommit olika långt i sina analyser. Men vi försöker dra nytta av de områden där vi redan har mycket kunskap – till exempel RA – för att inspirera och vägleda arbetet med de andra diagnoserna.