Reumatisk feber

Vem drabbas

Reumatisk feber var förr en mycket vanlig barnsjukdom i Sverige. Tack vare antibiotikans inträde i svensk sjukvård är sjukdomen idag ovanlig.

Reumatisk feber beror på en infektion med streptokockbakterier som ger halsfluss.

Symtom

1-4 veckor efter genomgången halsinfektion återkommer hög feber. Samtidigt, eller när febern har gått över, drabbas flera leder i kroppen av artrit. Lederna svullnar upp, smärtar och känns stela. Ofta flyttar sig artriten mellan olika leder.

Även hjärtat kan inflammeras. Symtomen är nedsatt kondition och andnöd. I förlängningen kan detta leda till att en av hjärtats klaffar, vars uppgift är att se till att blodet rinner åt rätt håll inuti hjärtat, skadas. För vuxna kan denna klaffskada kräva operation.

Behandling

I först hand behandlas den underliggande streptokockinfektionen med antibiotika. För att lindra ledbesvären används antiinflammatoriska läkemedel.

Mer information

Reumatisk feber tillhör de infektionsutlösta artriterna.

I de flesta fall går ledbesvären tillbaka inom 2-4 veckor, men som nämnts ovan kan resttillstånd i form av hjärtklaffsskada kvarstå och kräva behandling.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng