Virusartrit - Reumatikerförbundet

Virusartrit

Virusartrit orsakas av en virusinfektion och ger reumatiska symtom framför allt i små leder och knän. Sjukdomen behandlas med smärtlindring och inflammationshämmande läkemedel.

Vem drabbas

Virusartrit är en godartad form av kortvarig artrit (ledinflammation) som orsakas av virusinfektion. De virus som det oftast handlar om är röda hund (rubella) eller påssjuka (parotit).

Ockelbosjukan och hepatit B (gulsot) är andra exempel på virus som kan ge symtom från lederna.

Symtom

I samband med en virusinfektion uppträder reumatiska symtom som ledstelhet, ledsmärta och muskelvärk. Efter en kortare tid blir inflammationen i leden mer akut. Vanligen drabbas flera leder samtidigt. Ofta är det de små lederna och knäna som råkar värst ut.

Artriten håller i sig i några veckor och klingar sedan för det mesta av spontant. Andra symtom som hudutslag och feber hör också till sjukdomsbilden, men de beror på grundinfektionen och kan se olika ut.

Så här ställs diagnosen

Virusartrit orsakas av virusinfektion. När en artrit och en virusinfektion förekommer samtidigt är sannolikheten stor att det är en virusartrit det handlar om. Det finns testmetoder för att hitta vissa virus, men de flesta virus går inte att se på ett vanligt blodprov. I efterhand kan antikroppar mot viruset spåras och det kan då påvisa en virusinfektion som sannolikt gett upphov till virusartrit. Virusartrit är ofta en uteslutningsdiagnos.

Behandling

Behandlingen går ut på att smärtlindra och dämpa inflammationen i lederna. För att förebygga stelhet och muskelsvaghet rekommenderas aktivering av lederna och omkringliggande muskler under sjukdomstiden.

Mer information

Sjukdomen tillhör de infektionsutlösta artriterna.

Virusartrit försvinner ofta av sig självt inom ett par veckor. Den lämnar för det mesta inga skador efter sig utan leden läker helt. I undantagsfall kan artriten bli mer kronisk, men det är ovanligt.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng