Dermatomyosit (DM) är en beteckning på polymyosit med samtidiga symtom från huden. Det är en kronisk inflammatorisk muskelsjukdom som påverkar både hud och muskler. Sjukdomen kännetecknas av muskelsvaghet och hudutslag, och kan utvecklas gradvis eller plötsligt.

Hudsymtomen är bland annat typiska blålila millimeterstora, upphöjda knottror som främst ses över knogarna, så kallade Gottrons papler. De kan även uppträda på knä, handleder och armbågar. Lila rodnader kan också förekomma på bland annat ögonlock och bröstkorg.

Medelåldern för insjuknande är 50-60 år och cirka 2-7 personer per miljon invånare får DM. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta än män (2:1).

Diagnosen ställs efter den kliniska bilden, muskelsvaghet och nedsatt muskeluthållighet samt med laboratorieanalyser. Ibland tas muskelbiopsi, en mycket liten bit muskel undersöks i mikroskåp och ibland mäts den elektriska aktiviteten i muskeln med EMG, elektromyografi. Magnetkameraundersökning kan också bli aktuell.

Behandling som vid polymyosit, det vill säga med kortison. Immunglobuliner har också visat sig ha god effekt. Ultraviolett ljus kan ha betydelse för insjuknande. DM innebär en ökad risk för vissa cancerformer. Därför får personer med DM genomgå utredningar för att utesluta cancerförekomst.

Att leva med myositsjukdom

Reumatisk muskelinflammation, myosit, är en ovanlig sjukdomsgrupp som först och främst drabbar muskler i armar, ben och nacke med symtom i form av svaghet och nedsatt uthållighet. Myosit är en inflammatorisk systemsjukdom som utöver typiska symtom som muskelsvaghet och nedsatt uthållighet i arm- och benmuskler också kan innebära inflammation i ett flertal olika organ, däribland lungor, leder och i huden som kan uppvisa särpräglade utslag.

Mer att läsa: Att leva med myositsjukdom