vägvisare och solnedgång

Dina rättigheter

Vägledning för dig som har en reumatisk sjukdom och

behöver veta mer om dina rättigheter och vart du vänder dig.

Kolla in vad som gäller för att söka vård utomlands eller i en annan region, hur du ansöker om klimatvård och vilka bidrag och ersättningar du har rätt till både privat och i arbetslivet – och mycket annat. Vill du fördjupa dig mer guidar vi dig till vidare läsning.

Vård i annan region

Funderar du på att söka vård på annan ort? Du har rätt att söka öppenvård och specialiserad öppenvård hos offentliga och privata vårdgivare som har avtal med någon region.

Valfriheten gäller inte slutenvård, det vill säga vård som innebär att du behöver skrivas in på ett sjukhus.

Varje region har dock sina egna bestämmelser. Först måste du ta reda på om din hemregion kräver att du har remiss. Det kan också vara så att regionen där du vill söka vård kräver remiss – i sådana fall måste du ha det.

Tänk också på att vårdgarantin, alltså den som anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att få den vård du behöver, endast gäller i den region där du är folkbokförd. Du måste vara listad på vårdcentralen där du söker vård för att vårdgarantin ska gälla.

Du som väljer att söka vård i en annan region är alltså inte garanterad att få vård inom någon bestämd tid. Då är det dina medicinska behov som avgör hur fort du får vård, och det är läkaren som gör den bedömningen.

Läs mer på 1177: Vård i annan region – klicka in dig på den region du söker information om

Söka vård utomlands

Har du upplevt köer och långa väntetider i vården och vill undersöka dina alternativ? Att söka vård utanför Sverige för att få rätt vård i rätt tid kan ibland vara befogat ­– och du kan då ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Rätten till planerad vård utomlands gäller i EU- och EES-länderna. Det finns även länder utanför EU som Sverige har avtal med för planerad vård, till exempel Turkiet och Schweiz.

I Sverige är det regionerna som ansvarar för hälso‑ och sjukvården. Vilken vård utomlands som du kan ha rätt till ersättning för beror därför på vilken region som du är skriven i. Gå in på www.1177.se och klicka dig vidare till din region för att läsa om vad som gäller just där.

– Förhandstillstånd

Förhandstillstånd om ersättning kan du få om väntetiden för den vård du behöver är för lång i Sverige och du får vården av en offentlig vårdgivare utomlands. Det är din region som avgör om väntetiden är för lång eller ej för respektive behandling.

Du ansöker om förhandstillstånd hos Försäkringskassan. Var ute i god tid. Tillsammans med beslutet får du ett intyg som du visar upp för vårdgivaren och behöver då enbart betala det landets patientavgift. Du får själv boka vården och betala för resor, boende och måltider.

Om du har beviljats ett förhandstillstånd kan du ansöka om ersättning i efterhand för utgifter som du haft för resa och logi. Du kan även ansöka om ersättning för resekostnader för medföljande.

– Förhandsbesked

Ett annat alternativ är att ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan och sedan söka ersättning i efterhand. På förhandsbeskedet står det hur mycket ersättning du kan få för vården. Ersättningen ansöker du om efter att du kommit tillbaka till Sverige. Förhandsbesked gäller både vid privat och offentlig vård, men gäller inte vård i Turkiet eller Schweiz.

Du kan aldrig få mer i ersättning än vad vården hade kostat i Sverige eller vad du betalat. Det innebär att om vården är dyrare i det land där du får vården än vad den är i din region är det du som betalar mellanskillnaden.

Du kan inte heller få ersättning för resa, logi, resekostnader för medföljande eller patientavgift som du har haft i samband med ett beviljat förhandsbesked.

– Ersättning i efterhand

Om du inte hinner vänta på något av alternativen ovan eller redan har fått planerad vård utomlands kan du ansöka om ersättning i efterhand hos Försäkringskassan. Även här gäller att du själv bokar och betalar för vården, så se till att spara alla originalkvitton för vården.

Du har rätt till ersättning om det handlar om vård som skulle ha betalats av det offentliga om du hade fått den i Sverige. Ersättningen kan dock inte bli högre än vad samma behandling skulle ha kostat i Sverige. Du får ingen ersättning för resor och boende.

­– Regionen kan erbjuda vård utomlands

I vissa fall kan regionen där du bor erbjuda dig vård utomlands, till exempel specialiserad vård som inte finns i Sverige. Då betalar regionen kostnaderna för vård, resa, boende och måltider. Som patient betalar du endast patientavgift.

Läs mer om planerad vård utomlands här:

Skriva en egenremiss

Vill du slippa vända dig till vårdcentralen för att få specialistvård? Då kan du skriva en egenremiss, eller egen vårdbegäran som det också kallas. Det är en skriftlig beskrivning av dina besvär och varför du söker vård.

Du som patient skriver själv egenremissen och skickar den sedan direkt till den specialistmottagning du vill gå till. Mottagningen bedömer remissen och beslutar om du kan få vård hos dem eller inte. En egenremiss bedöms på samma sätt som en remiss skickad från en läkare eller annan vårdpersonal.

En del mottagningar har förtryckta blanketter för egenremiss som fylls i och skickas med post. Andra tar emot egen vårdbegäran digitalt via 1177:s e-tjänster. Då loggar du in, väljer den mottagning dit du vill skicka din vårdbegäran, fyller i formuläret ”Egen vårdbegäran” och klickar på skicka så kommer det direkt till aktuell mottagning. Du kan också skriva en egenremiss från grunden och skicka med post.

Börja med att kontrollera hur just den mottagningen du vill söka till vill ha din egenremiss. En del mottagningar har egna blanketter som de vill att du ska fylla i. Var så noga du kan och beskriv din sjukdomshistoria, dina symptom och vilken behandling du fått. Beskriv också skälet till att du vill få dina besvär bedömda och behandlade av dem. Skriv också att de får ta ut dina journalkopior. Det är den mottagande mottagningen som avgör vilken vård du ska få och på vilken nivå.

Egen vårdbegäran går inte att använda vid undersökningar som till exempel röntgen och laboratorieprover. Vid sådan vård måste du ha en remiss från läkare.

Läs mer om egen vårdbegäran på 1177: Remiss

Om du har klagomål på vården

Som patient ska du få en god vård och ett gott bemötande. Om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål. Det kan du göra både som patient och närstående.

Om du inte är nöjd med vården du får kan du framföra det till den mottagning där du fått din behandling eller direkt till Patientnämnden i din region. Nämnden är politiskt tillsatt och företräder dina intressen i hälso- och sjukvården. Först och främst arbetar den med att försöka rätta till brister som du eller en närstående påpekat.

Patientnämnden samarbetar också med Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och ska informera myndigheten om det finns något den bör granska. Efter att du har kontaktat din vårdmottagning eller patientnämnden och ändå inte är nöjd med det svar du fått, kan Inspektionen för vård och omsorg, IVO, under vissa förutsättningar utreda ditt klagomål. Du ha lämnat in ditt klagomål inom två år från det att händelsen inträffade. Du kan också kontakta Patientnämnden för att få råd och information.

Läs mer om hur du går till väga: ivo.se/publicerat-material/blanketter/klaga-pa-varden/

Här kan du hitta kontaktuppgifter till Patientnämnden i din region.

Skadad i vården eller av läkemedel?

Om du har skadats inom vården så ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med klagomålsärenden. IVO har skyldighet att utreda händelser som inneburit att en patient fått en bestående skada, ett stort ökat behov av vård eller avlidit.

Om du fått en skada vid behandling eller undersökning inom landstingets hälso- och sjukvård kan du också anmäla skadan till Patientförsäkringen. Blanketter och information kan du få på vårdcentraler och sjukhusets mottagningar och från patient- förtroendenämnd.

Patientförsäkringen är främst tänkt att täcka vissa merkostnader som kan ha uppstått av skadan, men kan ibland också gälla ersättning för sveda och värk. Du kan till exempel få ersättning för skador du fått på grund av en felaktig eller försenad diagnos. Skador som uppkommit på grund av felaktig ordination av läkemedel är ett annat exempel.

Här kan du läsa mer om patientförsäkringen: lof.se/patient/om-forsakringen/

Om du har skadats av ett läkemedel som sålts och lämnats ut i Sverige kan du göra en anmälan till Läkemedelsförsäkringen. Även kända biverkningar kan du få ersättning för om de är oväntade och allvarliga. Om du anmäler en skada får du ditt fall utrett av  Läkemedelsförsäkringen. En handläggare på försäkringsbolaget utreder skadan tillsammans med en medicinsk rådgivare som är expert på området. Om försäkringsvillkoren är uppfyllda så utbetalas en ersättning till dig.

Läs mer om läkemedelsförsäkringen: lff.se/

Second opinion – rätten till förnyad medicinsk bedömning

Vid livshotande eller allvarlig sjukdom har du rätt till en förnyad medicinsk bedömning, så kallad second opinion. Med det menas att du har rätt att komplettera din egen läkares bedömning med ett utlåtande från annan läkare.

Din läkare är skyldig att hitta en annan mottagning där du kan få en ny bedömning. Du kan också själv komma med förslag på en annan läkare eller mottagning som ska göra second opinion. Vården står för alla kostnader.

Du behöver inte säga varför du vill ha en second opinion. Om du har fått ditt tillstånd bedömt av en läkare som är specialist inom ett annat område än allmänmedicin, behöver du ofta en remiss till en ny läkare från din husläkare.

Även om du inte är allvarligt sjuk kan du i vissa fall ha rätt till en förnyad medicinsk bedömning. Det kan till exempel vara så att du är osäker på om du verkligen fått rätt diagnos eller om den behandling du blivit ordinerad är den bästa.

Vad som anses vara särskilt allvarlig sjukdom avgörs från fall till fall. Det är din behandlande läkare som bestämmer om du ska få en ny medicinsk bedömning. Du kan välja att kontakta verksamhetschefen på din mottagning för att begära en ny bedömning om du inte vill ta upp detta direkt med din läkare.

Oavsett vilken sjukdom eller symptom du har kan du själv välja att kontakta en annan läkare för att få en bedömning av din diagnos eller behandling. Ibland behöver du en remiss – ta kontakt med önskad mottagning för att få veta mer.

Väljer du att på eget initiativ få en second opinion får du bekosta eventuell resa och boende. Du får också själv hitta en passande mottagning. Mottagningen kan finnas i den region där du är folkbokförd eller i en annan region.

Om en ny medicinsk bedömning görs ska man erbjudas den behandling som den nya bedömningen anger, om det inte finns speciella skäl som talar mot det. Om det finns flera behandlingsalternativ så får du välja det alternativ som du vill ha, förutsatt att behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet att kostnaderna är befogade. Den region där du är folkbokförd ska stå för kostnaderna för en ny medicinsk bedömning, om du har fått den godkänd. Det gäller även om du måste resa till en annan region för att bli undersökt. Det är din hemregion som ska betala för resan.

Läs mer om förnyad medicinsk bedömning här: 1177.se/sa-fungerar-varden/om-du-inte-ar-nojd/ny-medicinsk-bedomning/

Om du inte är nöjd med beslutet eller är osäker på om orsaken till förnyad bedömning är giltig så kan du ta kontakt med patientnämnden för att få råd. Det kostar ingenting och de har tystnadsplikt. Det är också dit man ska vända sig om husläkaren nekar att remittera till en ny läkare i specialistsjukvården utan att ha giltig orsak.

Här kan du hitta kontaktuppgifter till Patientnämnden i din region.

Vårdgarantin – det här gäller

Gränserna för vårdgarantin anger den tid som du längst ska behöva vänta. Kolla upp vad som gäller i just din region på 1177.se. Regionerna kan nämligen själva ange kortare tidsgränser, men de får inte vara längre än nedan.

Kontakt samma dag du söker vård

Samma dag som du söker vård ska du få kontakt med den vårdcentral där du är listad. Kontakten kan ske till exempel genom ett telefonsamtal, ett besök eller ett videosamtal.

Medicinsk bedömning inom tre dagar

Du ska få en medicinsk bedömning inom högst tre dagar på vårdcentralen där du är listad. Det är den vårdpersonal som du först har kontakt med som avgör om den medicinska bedömningen ska göras av en läkare eller av till exempel en sjuksköterska eller fysioterapeut. Den medicinska bedömningen kan göras vid ett fysiskt besök eller genom till exempel ett videosamtal.

Besök på en specialistmottagning inom 90 dagar

Har du fått en remiss till en specialistmottagning ska du få en tid för ett första besök inom 90 dagar. Till vissa specialistmottagningar kan du söka själv, utan remiss från en läkare. Då gäller samma tidsgräns.

Tid för behandling inom 90 dagar

Efter att vårdgivaren beslutat om behandling, till exempel en operation, ska du få en tid inom 90 dagar.

När gäller inte vårdgarantin?

Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd. Du måste också vara listad på vårdcentralen där du söker vård för att vårdgarantin ska gälla.

Vårdgarantin gäller inte för till exempel återbesök, om du av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser eller för utredningar och undersökningar som till exempel röntgen, provtagningar och tester.

Kan jag få ersättning för ökade kostnader?

Merkostnadsersättning

Om du har ökade kostnader på grund av att du har en funktionsnedsättning så kan du ansöka om merkostnadsersättning. Det kan vara att du behöver köpa något hjälpmedel som du behöver eller sjukresor som inte ersätts av kommunen eller regionen. Du kan även söka stöd för patientavgifter och läkemedel upp till högkostnadsskyddet.

Mer information om ersättningen och saker du kan söka merkostnadsersättning för hittar du på Försäkringskassan.

Läs mer: forsakringskassan.se/privatperson/funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-vuxna/sa-har-fungerar-merkostnadsersattning

När får jag sjukersättning?

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid kan du ha rätt till sjukersättning. Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på din ålder och arbetslivserfarenhet, och hur mycket du får i sjukersättning beror på vilka inkomster du har haft.

Om du får sjukersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.

Läs mer om sjukersättning här: forsakringskassan.se/privatperson/sjuk/funktionsnedsattning-eller-langvarig-sjukdom/sjukersattning-

Klimatvård – hur funkar det?

Aktiv rehabilitering i varmt klimat, även kallat klimatvård, är en vårdinsats som är anpassad för dig med en reumatisk sjukdom.

I vissa regioner finns möjligheten att få stöd för att åka till anläggningar på en ort med sol och värme för behandling och rehabilitering. Vistelsetiden är ofta tre till fyra veckor, och då erbjuds en kombination av daglig fysisk träning, behandling, coachning och teori med ett multimodalt team.

Allt färre regioner erbjuder idag klimatvård jämfört med för bara några år sedan. Till följd av coronapandemin har flera regioner, till exempel Stockholm, beslutat att inte göra någon ny upphandling av rehabiliteringsanläggningar. Men det finns fortfarande regioner som erbjuder klimatvård – och regioner som skickar patienter trots att inget avtal finns.

Det finns flera olika möjligheter att få hjälp med kostnaden, helt eller delvis:

Regionen/Försäkringskassan

Finns det ett aktivt avtal om klimatvård kan du söka via din region. I vissa fall är klimatvården pausad på grund av pandemin, eller så finns inget avtal överhuvudtaget – då kan du söka via Försäkringskassan. I samtliga fall behövs en läkarremiss från reumatolog gällande ”sammanhållen aktiv multimodal rehabilitering i varmt klimat” på en specifik anläggning. Mer information kan du få via din region eller Försäkringskassan.

Fonder och stiftelser

Det finns en rad fonder som kan ge bidrag till rehabilitering. Kolla upp om din region, arbetsgivare eller förening har fonder där du kan söka bidrag till rehabilitering.

Här är en lista över organisationer, stiftelser och fonder som kan ge bidrag: svcr.se/andra-bidragsmojligheter

Försäkringar

Vissa arbetsplatser har kollektivavtalsförsäkringar, till exempel AFA Försäkring, som kan ge din arbetsgivare rehabiliteringsstöd till olika typer av rehabilitering. Undersök även dina privatförsäkringar – vissa kan täcka en del av kostanden för rehabilitering.

Tandvårdsstöd för reumatiker

I tandvårdsförordningen framgår att personer med de reumatiska sjukdomarna reumatoid artrit (RA, även kallad ledgångsreumatism), systemisk lupus erythematosus (SLE) och systemisk skleros har rätt att söka tandvårdsstöd för sin tandvård.

Det är din region som beslutar om du har rätt till stöd.

För att ansöka om tandvårdsstöd behöver du ett läkarintyg som utfärdas av en läkare på en särskild blankett. Om du beviljas stöd ingår tandvården, och kostnaden för den, i den vård som du i övrigt får av hälso- och sjukvården. Du får ett så kallat F-kort som du visar upp när du besöker tandvården.

Det finns två typer av tandvårdsbidrag. Ett allmänt tandvårdsbidrag, ATB, på 300 eller 600 kronor per år beroende på hur gammal du är.

Om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa kan du beviljas särskilt tandvårdsbidrag. Till exempel om ditt immunförsvar är nedsatt på grund av mediciner du äter. Om du lider av muntorrhet för att du ätit mediciner under en längre tid så kan du också beviljas detta bidrag.

Personer med stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå behandling i tandvården på kan ha rätt till intyg om F-tandvård. Patienten betalar samma avgifter som i hälso- och sjukvården – och får samma högkostnadsskydd och frikort efter 1 150 kronor i betalda patientavgifter under 12 månader.

Länk: vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/uppdrag-och-avtal/tandvard/sarskilt-tandvardsstod/f-tandvard/

Priset för tandvård kan variera väldigt mycket. Tandpriskollen gör det enklare för dig som att jämföra priser mellan olika tandvårdsmottagningar. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som står bakom Tandpriskollen. Alla behandlingar som visas i tjänsten är sådana som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Tandpriskollen hittar du här: tandpriskollen.se/TPK/.

Här kan du läsa mer om tandvårdsstöd: forsakringskassan.se/privatperson/tandvard/tandvardsstod

Högriskskydd vid stor sjukfrånvaro

Har du återkommande skov där du måste vara hemma från jobbet i långa perioder? Då kan särskilt högriskskydd vara något för dig.

Med ett högriskskydd kan din arbetsgivare få ersättning för dina sjuklönekostnader från Försäkringskassan och du kan slippa karensavdragen.

Du kan ha rätt till särskilt högriskskydd om det är troligt att du kommer att vara sjuk fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod, eller att du kommer att vara sjuk länge, det vill säga fler än 28 dagar i följd under en tolvmånadersperiod. För att bli beviljad särskilt högriskskydd krävs att din läkare skriver ett intyg som beskriver dina återkommande problem och hur ofta de brukar uppstå.

Läs mer om vilka regler som gäller och hitta länk till ansökan här: forsakringskassan.se/privatperson/funktionsnedsattning/sarskilt-hogriskskydd

Förebygg sjukskrivning med rehabiliteringsbidrag

Din arbetsgivare har ett ansvar att förebygga och förkorta sjukfrånvaro hos sina medarbetare. Det kan handla om att anpassa dina arbetsuppgifter och arbetstider eller visa på nya sätt att jobba för att undvika att bli sjukskriven. 

Har du redan blivit sjukskriven kan arbetsgivaren behöva planera rehabilitering, eller upprätta en plan för återgång i arbete.

Om arbetsgivaren anlitar en extern anordnare för detta, till exempel företagshälsovården, kan den få bidrag från Försäkringskassan för hälften av kostnaderna. Bidraget kallas för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Många arbetsgivare missar möjligheten att få bidraget som kan vara ett bra stöd för att förebygga eller förkorta sjukskrivningar. Du kan informera din arbetsgivare om att detta finns.

Läs mer här: forsakringskassan.se/arbetsgivare/ersattningar-och-bidrag/arbetsplatsinriktat-rehabiliteringsstod

Diskrimineringslagstiftningen – vad gäller?

Sedan 1 januari 2009 finns en gemensam diskrimineringslag som gäller alla diskrimineringsgrunder. Den förbjuder diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, annan trosuppfattning samt de nya kategorierna könsidentitet/könsuttryck och ålder.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ser till att lagen följs.

I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på̊ skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå̊.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså̊ något som en person har, inte något som en person är.

Här kan du läsa mer om vad diskrimineringslagen innebär vad gäller funktionsnedsättning: do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/funktionsnedsattning-en-av-diskrimineringsgrunderna

Så funkar bostadsanpassning

Lagen om bostadsanpassning skapar möjlighet till anpassning av den egna bostaden för ökad tillgänglighet och möjlighet att bo kvar trots sjukdom eller funktionsnedsättning.

Bidraget söks hos kommunen och täcker hela kostnaden i det fall ansökan beviljas. Rätten att söka gäller alla oavsett om funktionsnedsättningen är medfödd eller om den har uppstått under livets gång.

Exempel på bostadsanpassning kan vara anpassad duschplats eller byte till duschkabin, om du har svårt att ta dig i och ur badkaret, ledstänger och stödhandtag som du kan hålla dig i eller stoltrapphissar så att du tar dig mellan våningar i ditt hem.

Om det känns svårt att själv ansöka om bidrag kan du begära assistans av kommunen och få det stöd du behöver. Hjälpen är kostnadsfri och är en rättighet alla har enligt förvaltningslagen. Ta kontakt direkt med din kommun där du ber handläggaren om stöd för att ansöka om anpassning. Även arbetsterapeut eller annan kontakt inom sjukvården kan ge nödvändigt stöd.

Kontakta din kommun för mer information eller läs mer om bostadsanpassning här: boverket.se/sv/babhandboken/bostadsanpassningsbidrag/
www.bostadscenter.se

Andra resurser – Funktionsrättsbyrån

Rådgivning för vuxna med funktionsnedsättning

Välkommen att kontakta vår rådgivning som riktar sig till dig som är vuxen med en funktionsnedsättning. Om du behöver hjälp av en anhörig för att berätta och ställa frågor till rådgivningen går det också bra. Då kan din anhöriga ringa eller skriva till Funktionsrättsbyrån.  

Telefon 010-898 50 90

Person i grå mössa bakifrån som skriver på en datorskärm

Vi har telefontid på helgfria måndagar klockan 13–15
och onsdagar klockan 9–11.

Epost [email protected] 

Målet är att svara på din epost inom en vecka.

Läs mer: funktionsratt.se/funktionsratt-sverige-projekt/funktionsrattsbyran/

Engagera dig!

Bli medlem

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden, de senaste forskningsrönen och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra medlemmar.

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet. Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge!

Har du synpunkter på sidan?

Är det något du undrar över men inte hittar svar på? Är något otydligt? Hör av dig! Vi strävar efter att göra den här sidan så enkel att navigera och lätt att förstå som möjligt.

Kontakta Louise Persson på [email protected] eller skicka ett meddelande i formuläret .

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng