Alla hjärtans dag har en särskild betydelse för oss på Reumatikerförbundet – det påminner oss om hur viktigt det är att vara uppmärksam på hjärtat och samsjukligheten.
Reumatisk sjukdom drabbar inte bara lederna, det finns även en risk att drabbas av andra sjukdomar. När man har en eller flera sjukdomar som direkt följd eller som en konsekvens av en annan sjukdom kallas det för samsjuklighet, eller komorbiditet. Ibland kan det vara så att det är den andra sjukdomen som upptäcks före den reumatiska sjukdomen.
Risken att drabbas av en annan sjukdom beror på vilken typ av reumatisk sjukdom som man har.
Har man en kronisk inflammatorisk reumatisk sjukdom, som reumatoid artrit, ankyloserande spondylit (AS) och psoriasisartrit, finns en förhöjd risk att även andra organ drabbas av den kroniska inflammationen, vanligtvis i tarm, hud och ögon. Det finns även en förhöjd risk att drabbas av vissa hjärt- och kärlsjukdomar, infektioner, benskörhet och depression. Hjärtsäcksinflammation och lungsäcksinflammation kan förekomma när inflammationen i kroppen sprids och får fäste.
Den ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar hänger ihop med om man har en hög sjukdomsaktivitet, det betyder att man har mer inflammation, men den kan också påverkas av behandlingen med immundämpande läkemedel och kortison.
Även långvarig smärta och trötthet kan vara utmärkande tillstånd som förekommer ihop med reumatisk sjukdom.
En reumatisk ledsjukdom kan i sin tur leda till problem i andra delar av kroppen än i själva leden och ibland kan de problemen vara ett kännetecken för en speciell typ av reumatisk sjukdom. Reumatiska sjukdomar behöver inte alltid påverka endast i leder, utan kan påverka andra organ.
Det är därför viktigt att du och vården är uppmärksamma på symtom som kan tyda på samsjuklighet. Tänk på att om du söker vård för något annat än din reumatiska sjukdom tala om att du har en reumatisk diagnos.
Hjärt- och kärlsjukdomar och AS
Forskningen kommit fram till att personer med AS oftare har hjärtrytmrubbningar och en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke jämfört med personer som inte har AS. Man ser också en ökad risk för aortainsufficiens hos personer med AS, vilket innebär att aortaklaffen på hjärtat påverkas och att blodet inte pumpas igenom hjärtat ordentligt utan en liten mängd åker fram och tillbaka. Ett slags läckage.
Enligt en femårsuppföljning som publicerats nyligen kunde man se att hjärtrytmrubbningar vid AS oftast förekommer hos äldre män med en tidigare historia av hjärtkärlpåverkan, hjärtrytmrubbningar samt en högre sjukdomsaktivitet.
Vad du kan göra själv
Det man kan göra själv för att motverka utvecklingen av hjärt- och kärlpåverkan är att se över riskfaktorer som går att påverka. Det gäller rökning, diabetes, hypertoni, bukfetma, blodfetter och psykosocial stress. Det här gäller också livsstilsfaktorer som alkoholkonsumtion, fysisk aktivitetsnivå och matvanor.
Personer med reumatisk sjukdom som har låg till måttlig sjukdomsaktivitet kan utöva fysisk aktivitet utan risk för ökad aktivitet i grundsjukdomen. Har man däremot en hög sjukdomsaktivitet och/eller omfattande organskador, engagemang av hjärta, då bör man lägga upp träningen i samråd med läkare och fysioterapeut. För att förebygga hjärt-och kärlsjukdom gäller samma rekommendationer angående fysisk aktivitet som för normalbefolkningen.
När det gäller matvanor så utgår rekommendationerna från Livsmedelsverket och här är det framför allt medelhavskost som har visat sig ha god vetenskaplig grund när det kommer till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.
Mer läsning
Vill du läsa mer om samsjuklighet? Här kan du läsa ett par artiklar från Reumatikervärlden
Samsjuklighet – sambanden som kan överraska
Symtom från magen i samband med ledvärk kan vara tecken på samsjuklighet
Du kan läsa mer om hälsa och livstil under Att leva med reumatism
Stöd oss
Vill du stödja forskningen? Det kan du göra här!
Här hittar du vårt arbete med forskning
