Avhandlingens mål är att bredda förståelsen för den immunologiska kopplingen mellan tarm och leder hos patienter med reumatiska sjukdomar. Att kliniskt kunna sammanföra sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi och endokrinologi för att underlätta förståelsen och behandlingen av dem. Att finna subgrupper med patienter och utesluta det patienten reagerat mot kosten och se om de förbättras.
Studierna gjordes på patienter med primärt Sjögrens syndrom, psoriasisartrit, spondylartriter (ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, reaktiv artrit) och reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism).
Med en enkel och skonsam teknik, mucosal patch-teknik, provoceras tarmslemhinnan med födoämnen, bland annat gluten, mjölkprotein och sojaprotein och därefter avlästes om slemhinnan reagerat med en övergående inflammation. Metoden som Maria Lidén använt är en silikonballong som blåses upp i ändtarmen och som då kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På ballongen sitter lappar fästade som absorberar ämnen från tarmen som analyseras. För att se om tarmslemhinnan reagerar inflammatoriskt mot ett visst födoämne förs det ämnet in i ändtarmen och sedan läser forskaren av det inflammatoriska svaret, dvs om tarmen reagerat på födoämnet.
Nytta för personer med reumatisk sjukdom:
Med den nya metoden blir undersökningen för att avläsa om patienten är intolerant mot vissa födoämnenför betydligt skonsammare sätt än tidigare. Genom att identifiera patienter med reaktion mot något kan personerna utesluta olika komponenter i sin kost. Därigenom minskar inflammationen i sjukdomen och det går att dra nytta av kostomläggningar.
Glutenintolerans
Resultaten visade att en fjärdedel av de undersökta patienterna reagerade mot gluten utan tecken på att ha sjukdomen celiaki. En grupp patienter reagerade även mot mjölkprotein. Reaktionen mot komjölk var kopplad till patienternas IBS-liknande besvär (irritable bowel syndrome).
Ledgångsreumatism
I ett frågeformulär till personer med ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) om självupplevd överkänslighet mot födoämnen berättade 27 procent att de led av födoämnesöverkänslighet, vilket är lika många som vid tidigare undersökningar. Komjölk rapporterades som den vanligaste orsaken till överkänslighet. Resultaten efter provokation med komjölkprotein visade att endast ett fåtal fick en kraftig respons, medan moderat ökad reaktivitet fanns hos 22 procent. Av patienterna visade 33 procent en moderat reaktion efter glutenprovokation. Undersökningen visade alltså inget samband mellan självupplevd födoämnesreaktivitet och reaktion i slemhinnan.
Spondylartriter
Tidigare studier har visat en koppling mellan spondylartriter och tarmen. Efter vissa inflammatoriska tarminfektioner uppstår ganska ofta ledbesvär och ledsvullnader. En fjärdedel av de patienter som undersöktes i studien visade en kraftig reaktion mot mjölkprotein och en knapp femtedel visade en mindre reaktion mot gluten. Det inflammatoriska svaret efter provokation hos patienter med spondylartriter var mycket mer uttalat jämfört med patienterna med ledgångsreumatism och primärt Sjögrens syndrom.
Framtid:
Sedan Maria Lidén försvarade sin avhandling har hon framför allt arbetat med patienter på Akademiska sjukhuset där hon har ett medicinskt ledningsansvar.
– Vi har gjort en del förändringsarbeten inom slutenvården som krävt sitt. Så för tillfället får min forskning stå tillbaka, säger Maria Lidén.
Titel: Gut Mucosal Reactivity to Gluten and Cow´s Milk Protein in Rheumatic Diseases.
Författare: Maria Lidén, medicine doktor, reumatolog som arbetar på reumatologenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Läs mer:
Följ länken till avhandlingen som är på engelska
Här kan du läsa mer om kost vid reumatisk sjukdom
