Forskar för att förebygga skador i hjärta och kärl

Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen. 90 procent av de som får SLE är kvinnor och medelåldern vid diagnos är runt 32 år. Personer med SLE drabbas i större utsträckning och tidigare av hjärt-kärlsjukdom. Professor i reumatologi Elisabet Svenungsson, vid Karolinska Institutet, forskar om detta.

– Mitt mål med forskningen är att hitta patienter med hög risk och individualisera behandlingen, för att förhindra svåra följdsjukdomar.

Elisabet Svenungsson började studera risken för hjärt-kärlsjukdom vid SLE under tiden som doktorand 1995.

– I det arbetet kunde jag visa att kvinnor med SLE mycket tidigare och i större utsträckning än de utan SLE drabbas av hjärt-kärlsjukdom såsom stroke, hjärtinfarkt och blodproppar, säger hon.

Sedan dess driver hon ett stort pågående projekt med flera olika studier som på olika sätt undersöker kvinnor med SLE, deras ökade risk för hjärt-kärlsjukdom, vad som orsakar det och hur de ska behandlas.

Den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom förkortar deras livstid. Förhoppningen är att förebygga sjukdom och förhindra skador.

Redan när hon började forska pratades det om APS, antifosfolipidsyndromet, som är ett underdiagnosticerat tillstånd som ger en ökad risk för blodproppar och komplikationer vid graviditeter.

– Hjärtinfarkt beror till exempel oftast på att en blodpropp fastnar i hjärtats kranskärl, och vi vet att de här antikropparna ger en ökad benägenhet för blodproppar, säger Elisabet Svenungsson.

Ungefär en tredjedel av kvinnorna med SLE har också fosfolipidantikroppar och därmed en ökad risk för APS. Förutom blodförtunnande behandling bör dessa personer få riktad behandling även mot andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som höga blodfetter och högt blodtryck. I en alldeles färsk artikel föreslår hennes forskargrupp att SLE-diagnosen kan indelas i fyra undergrupper som skiljer sig avseende antikroppar, symtom och ärftlighet. En grupp har fosfolipidantikroppar och de bör få blodförtunnande behandling för att förhindra hjärt-kärlsjukdom. En annan grupp har njurinflammation (nefrit), och de utvecklar åderförkalkning tidigt och bör således få intensiv behandling mot höga blodfetter och högt blodtryck.

En annan grupp har symtom och antikroppar som liknar Sjögrens syndrom, medan den fjärde gruppen har färre antikroppar och en lindrigare sjukdom. De två sistnämnda grupperna verkar ha mindre risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Den här ökade risken för hjärt-kärlsjukdom förkortar deras livstid och orsakar ganska mycket skador på vägen. Förhoppningen är att hitta dem tidigt och skräddarsy behandlingen för att förebygga sjukdom och förhindra skador.

Vad betyder det här anslaget för din forskning?

– Det betyder mycket, bland annat att vi kan fortsätta det långsiktiga arbetet och ha en forskningssköterska till hjälp. Jag är oerhört glad för det.

Elisabet Svenungsson. 
Foto: Mats Larsson,

Elisabet Svenungsson

Titel: Professor i reumatologi, Karolinska Institutet.
Forskning: Autoimmunitet och kardiovaskulär sjukdom vid SLE, APS och i normalbefolkningen.
Anslag: 250 000 kr
Drivkraft: Nyfikenhet, att vara med och utveckla och förbättra sjukvården och behandlingen av våra patienter.

Ur: Forskningsrapporten 2021
Text: Fredrik Hed
Bilder: Adobe och privat
Tema: Forskningsrapporten och julen 2021, diagnos SLE

Hela forskningsrapporten 2021 kan du ladda ner här

Ge en gåva

Forskningen behöver din gåva! Swisha enkelt med din mobil.

Söker du fler alternativ för att ge en gåva? Titta in här: Ge en gåva.

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng