Forskarintervju Karin Hellgren: Nordisk forskningsansats för säkrare graviditet och förlossning för reumatiker - Reumatikerförbundet

Forskarintervju Karin Hellgren: Nordisk forskningsansats för säkrare graviditet och förlossning för reumatiker

Vi behöver lära oss mer om reumatisk sjukdom i samband med graviditet för att kunna råda och informera patienterna bättre. Det tycker Karin Hellgren, överläkare vid reumatologen på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Karin Hellgren 
Foto Privat

Just nu är Karin Hellgren inblandad i ett nordiskt samarbetsprojekt som ska ge oss mer kunskap inom området. Hon har i många år kliniskt intresserat sig för patienter med reumatisk sjukdom som genomgår en graviditet. Därför faller det sig naturligt att hon är en av de involverade i ett samnordiskt forskningsprojekt där målet är att undersöka hur graviditets- och förlossningsutfall ser ut hos kvinnor med kroniska inflammatoriska ledsjukdomar jämfört med kvinnor i allmän befolkning, eller: How to optimize management and improve pregnancy outcomes in patients with chronic inflammatory arthritis? – A collaborative study from the ARTIS, ICEBIO and DANBIO registers.

Forskningsprojektet utgör en del av NordForsk, en stor samarbetsorganisation under Nordiska ministerrådet som finansierar och underlättar nordiskt forskningssamarbete och forskningsinfrastruktur. I just det här projektet ingår data från Sverige (SRQ), Danmark (DANBIO) och Island (ICEBIO). Tillsammans med reumatologer och epidemiologer från de deltagande nordiska länderna vill Hellgren studera hur graviditets- och förlossningsutfall påverkas av sjukdomsaktivitet, sjukdomskaraktäristika och antireumatisk behandling.

– Ett speciellt fokus här är TNF-hämmare. Hittills har behandling med TNF-hämmare under graviditet varit omdebatterat, men i såväl nationella som internationella riktlinjer går trenden mot ett alltmer liberalt användande, särskilt vid pågående måttlig eller hög sjukdomsaktivitet.

Både gravida och barn studeras

Enligt Hellgren behöver vi lära oss mer om att behandla eller inte behandla med TNF-hämmare under graviditet. Vilket alternativ påverkar graviditets- och förlossningsutfallet mer negativt – att kvinnan fortsätter med sin TNF-hämmare genom hela graviditeten eller att hon avslutar sin TNF-behandling, med risk för att försämras i sin sjukdom?

Också långtidseffekter hos barn som har exponerats för TNF-hämning under fostertiden är enligt Hellgren ofullständigt kartlagt, och ingår därför som ett delprojekt i projektet.

– Vi planerar att studera om barn till mammor med inflammatorisk ledsjukdom som har medicinerat med TNF-hämmare under graviditeten har ökad risk att drabbas av infektioner under sina första levnadsår jämfört med barn till mammor med inflammatorisk ledsjukdom som inte har medicinerat med TNF-hämmare under graviditeten.

Använder register

Forskningsprojektet använder de unika möjligheter som de skandinaviska hälso-, kvalitets- och befolkningsregistren erbjuder. Forskarna kommer att länka de nordiska kvalitetsregistren SRQ, DANBIO och ICEBIO med de medicinska födelseregistren, läkemedelsregistren och med övriga patient- och befolkningsregister i respektive land.

En stor fördel med att utföra forskningen som ett nordiskt samarbetsprojekt är att man på det viset får en mycket större mängd data. Många av de reumatiska sjukdomarna och utfallen man studerar är relativt ovanliga, men genom att ”poola” informationen från de olika registren får man en större mängd data och därmed bättre precision i analyserna.

Mervärde i nordiskt samarbete

För tillfället är nordiska samarbetsprojekt inte så vanliga, men Karin Hellgren tror och hoppas på att de tack vare NordForsk blir alltmer allmänt förekommande.

– Det är både roligt och lärorikt att samarbeta med forskargrupper från flera länder. Även om de skandinaviska länderna är lika på många sätt, skiljer det sig en del kring hur vi behandlar och handlägger våra patienter. Vi kan lära oss mycket av varandra!

I de nordiska forskningsprojekten har varje deltagande land ansvarspersoner som sammanställer data och utför de initiala analyserna för sitt eget land. Därefter sammanförs de olika ländernas resultat för finala analyser. I Hellgrens projekt har man för tillfället samlat in data från Sverige och Island. När också danska data kommer kan man inleda slutanalyserna.

– Vår förhoppning är att resultaten i detta projekt kommer att leda till att vi bättre kan vägleda kvinnor med inflammatoriska ledsjukdomar kring optimal antireumatisk behandling och vård i samband med graviditet och förlossning!

Texten är hämtad från SRQ, Svensk Reumatologis Kvalitetsregister och skriven av Emma Tuominen.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng