Avbrytande av rituximab jämfört med fortsatt underhållsbehandling med rituximab vid ANCA-associerad vaskulit (DISRITUX) - en randomiserad kontrollerad studie.

Bakgrund och motivering

ANCA-vaskuliter (AAV) är allvarliga autoimmuna inflammatoriska småkärlssjukdomar med risk för organskador. Patienterna följs på njur- eller reumatologkliniker beroende på typ av organengagemang. Njurarna drabbas hos ca 70-90 % med risk för svår njursvikt, vilket bidrar till kardiovaskulär sjuklighet och död. immunhämmande terapier pågår ofta i flera år, är livräddande och har förbättrat prognosen. Återfallsrisken är betydande men samtidigt är det många som aldrig eller sällan får återfall.

Syfte och mål

Pålitliga metoder att förutsäga risk för svår sjukdom, återfalls- och komplikationsrisk hos individen saknas. Behandlingsbiverkningar, som av Rituximab (RTX) vilket är en vanlig start-och underhållsbehandling vid AAV, särskilt infektioner är vanliga. Riktlinjer saknas dock för när RTX ska sättas ut. RTX-behandling påverkar vaccinsvar negativt vilket ökar infektionsrisken. Vår hypotes är att långtidsterapi med immunhämmande terapi vid AAV kan vara ofördelaktig och att många skulle kunna avbryta denna genom att utvärdera kliniska data och lovande biomarkörer i en randomiserad klinisk prövning och därmed bättre personanpassa terapin.

Metod

I DISRITUX kommer vi randomiserat studera RTX-utsättning av 140 patienter i remission utan pågående sjukdomsaktivitet och följa dessa strukturerat i 3 år. Både njur- och reumatologkliniker i Sverige deltar och de första patienterna är inkluderade. Det primära utfallsmåttet är antal återfall i grupperna. Andra mått syftar till att undersöka huruvida biverknings- och behandlingsbördan är lägre hos de som avbryter RTX-behandling. Antalet infektioner som kräver behandling kommer särskilt studeras liksom kardiovaskulära händelser och nya tumörsjukdomar samt om livskvaliteten skiljer sig åt mellan grupperna. Målet att identifiera mer pålitliga och prediktiva kliniska faktorer och biomarkörer för återfall i sjukdom och minska biverkningsbördan hos AAV patienter.

Betydelsen för patienten

Det är viktigt att skräddarsy behandlingen för individen med AAV och inte överbehandla om möjligt. De som behöver RTX långsiktigt som underhållsbehandling vid AAV behöver bättre urskiljas liksom de som klarar sig utan. Studien kommer kunna bidra till nya riktlinjer när det gäller säkert RTX avbrytande samt bidra till bättre verktyg och markörer för att identifiera de med hög återfallsrisk där behandling är nödvändig medan överbehandling av andra kan undvikas och kommer sannolikt att förändra klinisk praxis inom 5 år. Förutom studiestyrgruppen I Sverige har patientrepresentanter involverats i studiedesign och patientinformation.