Betydelse av epigenetisk reglering för autoimmuna systemsjukdomar

Juliana Imgenberg-Kreuz, Uppsala Universitet, 75 000 kronor

Bakgrund och motivering

Sjögrens syndrom och systemisk lupus erythematosus (SLE) är kroniska reumatiska systemsjukdomar som kan påverka i stort sätt alla organsystem i kroppen. Uppkomsten av dessa sjukdomar beror på ett komplext sammanspel av ärftliga faktorer, epigenetiska mekanismer och miljöpåverkan. Förändringar i epigenetiska regleringsmekanismer har uppmätts i blod och vävnad från patienter med reumatisk systemsjukdom och kan ha betydelse för hur sjukdomen yttrar sig och varför allvarliga komplikationer uppstår.

Syfte och mål

Målsättningen med studien är att kartlägga hur epigenetiska faktorer i samspel med ärftliga faktorer och miljöfaktorer bidrar till uppkomsten av Sjögrens syndrom och SLE, och varför dessa sjukdomar kan yttra sig vädigt olika hos olika patienter, med speciell inriktning på uppkomsten av allvarliga komplikationer såsom lymfom, njurpåverkan och hjärt-kärlsjukdom.

Metod

I ett skandinaviskt samarbete har prover från >2800 patienter med Sjögrens och SLE samlats. Variationer i epigenetiska mönster jämnförs mellan patienter och friska kontroller, samt mellan olika patientgrupper med specifiska sjukdomsyttringar. Av särskilt intresse är även signalämnet interferon, vilket står i samband med svårare sjukdom. Vi har utvecklat en metod som använder sig av DNA metyleringen i blodprover för att enkelt identifiera patienter som skulle ha mest nytta av nya interferon-bromsande läkemedel. DNA metyleringen kan också användas för att ta reda på biologisk ålder. I denna studie komma vi ta reda på hur biologisk åldring påverkas vi Sjögrens och SLE för att bättre förstå vad som händer i kroppen vid kronisk inflammatorisk systemsjukdom.

Betydelse för patienten 

Denna studie som omfattar en stor kohort väl klassificerade patienter från Skandinavien ger oss unika möjligheter att belysa den molekylära bakgrunden till Sjögrens syndrom och SLE samt att finna markörer för olika undergrupper av patienter och tidigt kunna identifiera patienter som löper särskild risk för att utveckla komplikationer. Kunskapen kommer även kunna bidra till att finna nya angreppspunkter för behandling och uppföljning.