Betydelsen av autoreaktiva antikroppar för smärta vid fibromyalgia

Eva Kosek , Karolinska Institutet, 75 000 kronor

Bakgrund och motivering

Fibromyalgi (FM) är en vanlig orsakerna till svår, generaliserad smärta hos kvinnor. Objektiva diagnostiska test och effektiva behandlingar saknas. Nyligen visade vi att IgG antikroppar från FM patienter utlöste ett FM liknande tillstånd hos möss. Antikropparna band till s.k. satellitgliaceller (SGC) och medförde ökad aktivering av smärtnerver hos mössen. Denna kliniska studie avser att undersöka sambandet mellan autoreaktiva FM IgG och symtom resp. sjukdomsförändringar hos individuella patienter med FM.

Syfte och mål

Syftet är att på individnivå studera hur bindningsgraden av FM IgG till SGC (”totalt FM IgG”) resp. koncentrationen av specifika FM IgG mot tidigare identifierade antigen relaterar till specifika symtom resp. sjukdomsmekanismer hos patienter med FM. Koncentrationerna av FM IgG kommer att analyseras avseende gruppskillnader (patient/frisk) och inom FM gruppen relateras till a) smärtintensitet, b) smärtkänslighet, c) FM svårighetsgrad, d) intraepidermal nervfiberdensitet (IENFD), e) cerebral smärtrelaterad aktivering i vila och vid smärtprovokation samt f) cerebral glutamatmetabolism.

Metod

FM patienter och friska undersöks avseende relevanta symtom och smärtkänslighet. Hudbiopsier tas för analys av nervförändringar som ses hos FM patienter och som uppstår efter injektion av FM IgG i möss. Hjärnavbildning (MRS och fMRI) görs för att studera hjärnans metabolism och sätt att bearbeta smärta. Blodprov analyseras på individnivå avseende mängden FM-relaterade IgG antikroppar, här kallat ”total FM IgG” och koncentrationerna av IgG mot protein som IgG antikropparna binder till (specifika IgG). Gruppskillnader avseende ”total FM IgG” och ”specifika IgG” analyseras. Särskild tonvikt läggs vid hur koncentrationerna av ”total FM IgG”, resp. ”specifika IgG” relaterar till de studerade symtomen (a-c) och sjukdomsförändringarna (d-f) i FM gruppen.

Betydelsen för patienten

Projektet har förutsättningar att helt förändra vår syn på FM. På kort sikt skulle specifika FM-associerade antikroppar (FM IgG) möjliggöra utveckling av objektiva diagnostiska test för FM och därmed individualiserad behandling och uppföljning. Om specifika FM IgG kan kopplas till FM symptom skulle detta ge en rational för att pröva nya behandlingsmetoder som IVIG (tillföra IgG antikroppar från friska), plasmaferes (avlägsna antikroppar) eller pröva farmakologisk immunomodulerande behandling (t.ex. abatacept). På lång sikt kan ökad kännedom om FM IgG leda till utveckling av helt nya läkemedel eller behandlingsstrategier mot FM.