Biomarkörer vid SLE med njurengagemang och jämförande studier med ANCA-associerad vaskulit
| Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
| 250 000 kr | Iva Gunnarsson |
Iva Gunnarsson, Karolinska Universitetssjukhuset, 250 000 kronor, 2-års anslag år 1/2022
Bakgrund och motivering
Njurinflammation (nefrit) drabbar 30-50 % av patienter med Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och 70-80 % av patienter med ANCA-associerad vaskulit (AAV). Patienter med nefrit drabbas ofta av nya njurskov och de har stor risk för utveckling av njurfunktionsnedsättning och hjärtkärlsjukdom. Vi saknar idag markörer i blod, urin och vävnad, som tidigt kan identifiera en sämre prognos och/eller behov av särskild terapi. Antikroppar mot biologiska läkemedel kan minska effekt och leda till biverkningar.
Syfte och mål
Identifiera biomarkörer som är associerade med sjukdomsaktivitet, behandlingssvar och prognos vid nefrit.
Identifiera patienter med dålig prognos i tidigt sjukdomsskede och därmed ha möjlighet att intensifiera terapi och minska risken för njurfunktionsnedsättning och kardiovaskulära komplikationer.
Studera betydelsen av vävnadsförändringar, komplementfaktorer, inflammations- och trombosassocierade markörer.
Jämföra komplementfaktorers roll vid LN och AAV med njurengagemang.
Studera frekvens och konsekvens av antikroppar mot B-cellsterapi vid SLE.
Metod
Patienter med SLE-nefrit har sedan mer än 20 år ingått i våra forskningsstudier. Klinisk information, behandlingssvar och långtidsprognos, blod och urinprover finns tillgängliga för forskningsändamål. 130 patienter har inkluderats i samband med biopsi vid nefritinsjuknande och patienter (n=100) som genomgått njurbiopsi före och efter immundämpade terapi ingår i studierna. Prover tagna från AAV patienter vid njurbiopiser har inhämtats (n=110).
Vi studerar blod-och urinbiomarkörer med flödescytometri och ELISA. Vi studerar kärlförändringar i njurvävnad. Prognostiska data med avseende på njurfunktionsnedsättning inhämtas från journaler. Förekomst och konsekvens av antikroppsutveckling mot rituximab undersöks i longitudinellt följda patienter.
Betydelsen för patienten
Våra studier kan besvara frågor kring vad som driver inflammationen, terapisvar och prognos hos den enskilda individen vid nefrit. Vi vill bidra tillförståelse att patienter skiljer sig åt och därmed kan behöva olika behandlingsstrategier. Genom ökad kunskap kring komplementaktivering vid LN och njur-AAV kan vi bidra till kunskap som kan leda till terapiutveckling. Vår förhoppning är att kunna förbättra prognosen och minska hjärtkärlsjuklighet hos patienter med njursjukdomar inom reumatologin. Vi studerar komplikationer till rituximabterapi vid SLE för att kunna ge säker och effektiv behandling.
Aktuellt om forskning
Hej där, Monica Persson
Fjärde februari sammanträdde Vetenskapliga Nämnden och diskuterade ansökningar från forskare från hela Sverige. Reumatikerförbundet fick 152 ansökningar i år, vilket är rekord.
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.