Iva Gunnarsson, Karolinska Universitetssjukhuset, 250 000 kronor, 2-års anslag år 1/2022

Bakgrund och motivering

Njurinflammation (nefrit) drabbar 30-50 % av patienter med Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och 70-80 % av patienter med ANCA-associerad vaskulit (AAV).  Patienter med nefrit drabbas ofta av nya njurskov och de har stor risk för utveckling av njurfunktionsnedsättning och hjärtkärlsjukdom. Vi saknar idag markörer i blod, urin och vävnad, som tidigt kan identifiera en sämre prognos och/eller behov av särskild terapi. Antikroppar mot biologiska läkemedel kan minska effekt och leda till biverkningar.

Syfte och mål

Identifiera biomarkörer som är associerade med sjukdomsaktivitet, behandlingssvar och prognos vid nefrit.

Identifiera patienter med dålig prognos i tidigt sjukdomsskede och därmed ha möjlighet att intensifiera terapi och minska risken för njurfunktionsnedsättning och kardiovaskulära komplikationer.

Studera betydelsen av vävnadsförändringar, komplementfaktorer, inflammations- och trombosassocierade markörer.

Jämföra komplementfaktorers roll vid LN och AAV med njurengagemang.

Studera frekvens och konsekvens av antikroppar mot B-cellsterapi vid SLE.

Metod

Patienter med SLE-nefrit har sedan mer än 20 år ingått i våra forskningsstudier. Klinisk information, behandlingssvar och långtidsprognos, blod och urinprover finns tillgängliga för forskningsändamål. 130 patienter har inkluderats i samband med biopsi vid nefritinsjuknande och patienter (n=100) som genomgått njurbiopsi före och efter immundämpade terapi ingår i studierna.  Prover tagna från AAV patienter vid njurbiopiser har inhämtats (n=110).

Vi studerar blod-och urinbiomarkörer med flödescytometri och ELISA. Vi studerar kärlförändringar i njurvävnad. Prognostiska data med avseende på njurfunktionsnedsättning inhämtas från journaler. Förekomst och konsekvens av antikroppsutveckling mot rituximab undersöks i longitudinellt följda patienter.

Betydelsen för patienten

Våra studier kan besvara frågor kring vad som driver inflammationen, terapisvar och prognos hos den enskilda individen vid nefrit. Vi vill bidra tillförståelse att patienter skiljer sig åt och därmed kan behöva olika behandlingsstrategier. Genom ökad kunskap kring komplementaktivering vid LN och njur-AAV kan vi bidra till kunskap som kan leda till terapiutveckling. Vår förhoppning är att kunna förbättra prognosen och minska hjärtkärlsjuklighet hos patienter med njursjukdomar inom reumatologin. Vi studerar komplikationer till rituximabterapi vid SLE för att kunna ge säker och effektiv behandling.

Lärosäte: Karolinska Universitetssjukhuset

Belopp: 250000

Ansvarig forskare: Iva Gunnarsson

År: 2022

Forskningsområden: Systemisk lupus erythomatosus