Biomarkörer vid SLE med njurengagemang och jämförande studier med ANCA-associerad vaskulit

Iva Gunnarsson, Karolinska Universitetssjukhuset, 250 000 kronor, 2-års anslag år 2/2023

Bakgrund och motivering

Njurinflammation (nefrit) drabbar 30-50 % av patienter med Systemisk Lupus Erythematosus. Patienter med nefrit löper en risk för nya njurskov och påtagligt ökad risk för utveckling av njurfunktionsnedsättning och hjärtkärlsjukdom. Vi vill finna markörer för att tidigt kunna identifiera faktorer blod, urin och även i vävnad som speglar en sämre prognos. Vi studerar även ANCA-associerad vaskulit (AAV) med njurengagemang och undersöker hur komplementaktivering bidrar till njur- och funktionsnedsättning.

Syfte och mål

Vi vill identifiera biomarkörer och undersöka associationen med aktivitet, behandlingssvar och prognos vid nefrit. Vi vill identifiera patienter med dålig prognos i tidigt sjukdomsskede och därmed ha möjlighet att intensifiera terapi och minska risken för njurfunktionsnedsättning och kardiovaskulära komplikationer.

Vi vill framförallt studera betydelsen av vävnadsförändringar, komplementfaktorer, inflammations- och trombosassocierade markörer. Jämförande studier av komplementfaktorers roll vid AAV med njurengagemang kommer utföras där vi i tidigare studier funnit en association mellan komplementaktivering och njuraktivitet.

Progress

Vi visar att urinutsöndring av cytkokinen IL-16 är associerat med aktiv nefrit och uttrycks även i njurvävnad vid SLE. Vi har även visat att urin-galektin binding protein 3, en molekyl som speglar interferon aktivitet, är en bra markör vid aktiv nefrit.

Vi fortsätter studier av biomakrörer för aktivitet vid SLE och vaskulit. En studie kring Pentraxin 3 vid vaskulit har publicerats och data kring koagulationsfaktorer bundna till sk mikropartiklar har sammanställts. En uppföljande studie kring komplementfaktorer pågår där fokus är komplementfaktorer som visats ha betydelse vid både SLE-nefrit och vaskulit.

Vi studerar förekomst av vävnadsförändringar i njuren vid nyinsjuknat nefrit och hur kärlförändringar i njuren påverkar njurprognosen på sikt.

Betydelse för patienten 

Våra studier kan besvara frågor kring vad som driver inflammationen, terapisvar och prognos hos den enskilda individen vid nefrit. Vi vill bidra tillförståelse att patienter skiljer sig åt och därmed kan behöva olika behandlingsstrategier. Genom ökad kunskap kring komplementaktivering vid njur-AAV kan vi bidra till kunskap som kan leda till terapiutveckling. Vår förhoppning är att kunna förbättra prognosen och minska hjärtkärlsjuklighet hos patienter med njursjukdomar inom reumatologin. På lång sikt kan detta minska den ökade dödlighet sekundärt till kardiovaskulär sjuklighet vi ser vid njurengagemang vid reumatiska tillstånd.