Biomarkörer vid SLE och ANCA-associerad vaskulit med njurengagemang- fortsatta studier.

Iva Gunnarsson, Karolinska Institutet, 250000

Bakgrund och motivering

Njurinflammation (nefrit) drabbar 30-50 % av patienter med Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och 70-80 % av patienter med ANCA-associerad vaskulit (AAV). Patienter med nefrit har stor risk för utveckling av njurfunktionsnedsättning och hjärtkärlsjukdom. Vi saknar idag markörer i blod, urin och vävnad, som tidigt kan identifiera en sämre prognos och/eller behov av särskild terapi. Genom att studera faktorer i tidigt sjukdomsskede har vi möjlighet att identifiera faktorer som kan ha prognostisk betydelse.

Syfte och mål

IBYt ordning

dentifiera biomarkörer som är associerade med sjukdomsaktivitet, behandlingssvar och prognos vid nefrit.

Studera cytokinet IL-16 betydelse för inflammatorisk systemsjukdom med njurengagamang

Identifiera patienter med dålig prognos i tidigt sjukdomsskede och därmed ha möjlighet att intensifiera terapi och minska risken för njurfunktionsnedsättning och kardiovaskulära komplikationer.

Studera betydelsen av vävnadsförändringar, komplementfaktorer, inflammations- och trombosassocierade markörer.

Jämföra komplementfaktorers roll vid LN och AAV med njurengagemang.

Metod

Patienter med SLE-nefrit har sedan mer än 25 år ingått i våra forskningsstudier. Klinisk information, behandlingssvar och långtidsprognos, blod och urinprover finns tillgängliga för forskningsändamål. 145 patienter har inkluderats i samband med nefritinsjuknande och patienter (n=100) som genomgått njurbiopsi före och efter immundämpade terapi ingår i studierna. Prover tagna från AAV patienter vid njurbiopiser har inhämtats (n=120).

Vi studerar blod-och urinbiomarkörer med flödescytometri och ELISA. Prover kommer att analyseras i sora proteomikpaneler. Biopsier graderas för allvarlighetsgrad och skada av patologer. Vi studerar kärlförändringar i njurvävnad. Prognostiska data med avseende på njurfunktionsnedsättning inhämtas från journaler.

Betydelse för patienten

Våra studier kan besvara frågor kring vad som driver inflammationen, terapisvar och prognos hos den enskilda individen vid nefrit. Vi vill bidra tillförståelse att patienter skiljer sig åt och därmed kan behöva olika behandlingsstrategier. Genom ökad kunskap kring komplementaktivering och nya kandidatbiomarkörer som kan användas i kliniken kan vi bidra till kunskap som kan leda till terapiutveckling. Vi vill finna metoder att särskilja olika kärlfynd i njuren. Vår förhoppning är att kunna förbättra prognosen, behandlingsmöjligheter och därmed minska hjärtkärlsjuklighet hos patienter med njursjukdomar inom reumatologin.