Den svenska giktkohorten
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Mats Dehlin |
Mats Dehlin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 75 000 kronor
Bakgrund och motivering
Gikt är den vanligaste artritsjukdomen i Sverige. Effektiv, botande behandling finns men används ej tillräckligt i Sverige. Gikt är associerat med en stor samsjuklighet såsom hjärtkärlsjukdom, njursjukdom och demens. Individer med gikt har förkortad livslängd vilket till stor del förklaras av den massiva samsjukligheten. Det saknas prospektiva studier som undersöker långtidseffekter av förebyggande behandling på giktsjukdomens förlopp och effekter på dess samsjuklighet.
Syfte och mål
Övergripande mål
Kan tät kontroll och målstyrd behandling med botande, uratsänkande, läkemedel till patienter med svår tofös gikt I 2 år minska eller stabilsera
Symptom på gikt (antal akuta attacker, tillbakabildning av tophi och uratdepositioner påvisade med dual energy CT.
Effekt på skada i extramuskuloskeletala organ såsom hjärta, hjärna och njure jämfört med studiestart och andra patienter i gängse vård
Metod
75 individer med känd gikt (uppfyller ACR-EULAR klassifikationskriterier) I ålder 55-75 år som haft minst 2 giktattacker det senaste året, har ett serumurat >405 µmol/L och ≥1 synligt tophi skall inkluderas I studien. Nedsatt njurfunktion, samtidig cancersjukdom, och inte kunna svenska utgör exklusionskriterier.
Forskningspersonen (FP) erhåller uratsänkande behandling i upptrappning tills målnivå på serumurat (300 µmol/L) har uppnåtts. Vid samtliga uppföljningstillfällen (månad 0, 6, 12, 18 och 24) får FP besvara enkäter om mående, lämna prov på blod, hår och naglar. Under hela studietiden får FP föra dagbok över giktattacker. Vid studiestart månad 0 och studieslut månad 24 genomgår FP CT av hjärta, njurar, knä och fötter.
Betydelse för patienten
Gikt är den vanligaste artritsjukdomen och en av få reumatiska sjukdomar där ”bot” finns. Trots detta erhåller endast en minoritet av patienter med gikt sådan och ofta i för låg dos. Obehandlad gikt progredierar över tid med försämrad livskvalitet och ökad risk för allvarlig samjuklighet i hjärta och njure. Deltagande patient erhåller botande behandling med förväntad snabb effekt på hälsa och mående, på lång sikt minskad risk för samsjuklighet. Studien kommer besvara frågor om effekter av förebyggande giktbehandling på kort och lång sikt, muskuloskeletalt och på andra organ såsom hjärna, hjärta och njure.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.