Fysisk träning som behandling vid fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd - kan nya mätmetoder hjälpa oss förstå mekanismerna?
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Emmanuel Bäckryd |
Emmanuel Bäckryd, Linköpings Universitetssjukhus, 75000
Bakgrund och motivering
Fysisk träning har starkt vetenskapligt stöd för behandling av fibromyalgi. Träning kan ha smärtlindrande effekter på ryggmärgsnivå och kan också påverka inflammation positivt genom att reglera immunsystemet. Det senare är synnerligen intressant eftersom fibromyalgi i dag anses vara en neuro-immunologisk sjukdom. Vi vill därför undersöka om ökad fysisk aktivitet kan minska den kroniska inflammation som vi och andra forskargrupper har visat finns vid fibromyalgi, och om detta kopplas till smärtkänslighet.
Syfte och mål
Syftet är att undersöka om patienter med fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd förmår öka sin aktivitetsnivå efter deltagande i ett rehabiliteringsprogram samt huruvida deras fysiska aktivitet samvarierar med smärtkänslighet och systemisk inflammation. Mer specifikt vill vi bland annat undersöka sambandet mellan egenrapporterad fysisk aktivitet och objektiv accelerometri, replikera tidigare fynd avseende relationen mellan fysisk aktivitet och smärtkänslighet, samt införa en longitudinell aspekt där vi mäter systemiska inflammationsmarkörer över tid och relaterar dessa till grad av fysisk aktivitet mätt med accelerometer.
Metod
Det är en longitudinell observationsstudie (tre mätpunkter) som kombinerar patientrapporterade data (enkäter), psykofysiska data (smärtkänslighet mätt med cuff-algometer som kliniken förfogar över) och objektiva mätmetoder både avseende fysisk aktivitet (mätt med accelerometern ActiGraph wGT3X-BT) samt inflammatoriska biomarkörer i blod (mätt via en panel av 71 inflammation-relaterade proteiner i blodet). Totalt kommer 80 patienter och 80 friska kontroller att rekryteras. Läge: Vi har slutfört inklusionen av 80 patienter. Inklusionen av friska kontroller är pågående. Huvudsökande är huvudhandledare åt doktorand och rehabiliteringsspecialist Olof Skogberg i detta projekt. Skogberg befinner sig nu i en intensiv slutfas av arbetet med avhandlingen.
Betydelse för patienten
Fysisk träning är en given del i multimodal rehabilitering (MMR), och studien har därmed betydelse för att i framtiden kunna förbättra MMR. Projektet kommer att öka förståelsen för hur fysisk aktivitet påverkar inflammation och långvarig smärta. Vårt translationella och precisionsmedicinska anslag har potential att göra nytta genom att sjukvårdspersonal på sikt kan få verktyg att ”ordinera” och även ”dosera” fysisk träning på ett mer träffsäkert sätt. Detta är relevant eftersom patienter ofta initialt får mer ont när de ökar sin aktivitetsgrad, s.k. "flare-ups". Därtill har ökad fysisk aktivitet påtagliga hälsoeffekter i stort.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.