Emmanuel Bäckryd, Linköpings Universitetssjukhus, 75000

Bakgrund och motivering

Fysisk träning har starkt vetenskapligt stöd för behandling av fibromyalgi. Träning kan ha smärtlindrande effekter på ryggmärgsnivå och kan också påverka inflammation positivt genom att reglera immunsystemet. Det senare är synnerligen intressant eftersom fibromyalgi i dag anses vara en neuro-immunologisk sjukdom. Vi vill därför undersöka om ökad fysisk aktivitet kan minska den kroniska inflammation som vi och andra forskargrupper har visat finns vid fibromyalgi, och om detta kopplas till smärtkänslighet.

Syfte och mål

Syftet är att undersöka om patienter med fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd förmår öka sin aktivitetsnivå efter deltagande i ett rehabiliteringsprogram samt huruvida deras fysiska aktivitet samvarierar med smärtkänslighet och systemisk inflammation. Mer specifikt vill vi bland annat undersöka sambandet mellan egenrapporterad fysisk aktivitet och objektiv accelerometri, replikera tidigare fynd avseende relationen mellan fysisk aktivitet och smärtkänslighet, samt införa en longitudinell aspekt där vi mäter systemiska inflammationsmarkörer över tid och relaterar dessa till grad av fysisk aktivitet mätt med accelerometer.

Metod

Det är en longitudinell observationsstudie (tre mätpunkter) som kombinerar patientrapporterade data (enkäter), psykofysiska data (smärtkänslighet mätt med cuff-algometer som kliniken förfogar över) och objektiva mätmetoder både avseende fysisk aktivitet (mätt med accelerometern ActiGraph wGT3X-BT) samt inflammatoriska biomarkörer i blod (mätt via en panel av 71 inflammation-relaterade proteiner i blodet). Totalt kommer 80 patienter och 80 friska kontroller att rekryteras. Läge: Vi har slutfört inklusionen av 80 patienter. Inklusionen av friska kontroller är pågående. Huvudsökande är huvudhandledare åt doktorand och rehabiliteringsspecialist Olof Skogberg i detta projekt. Skogberg befinner sig nu i en intensiv slutfas av arbetet med avhandlingen.

Betydelse för patienten

Fysisk träning är en given del i multimodal rehabilitering (MMR), och studien har därmed betydelse för att i framtiden kunna förbättra MMR. Projektet kommer att öka förståelsen för hur fysisk aktivitet påverkar inflammation och långvarig smärta. Vårt translationella och precisionsmedicinska anslag har potential att göra nytta genom att sjukvårdspersonal på sikt kan få verktyg att ”ordinera” och även ”dosera” fysisk träning på ett mer träffsäkert sätt. Detta är relevant eftersom patienter ofta initialt får mer ont när de ökar sin aktivitetsgrad, s.k. "flare-ups". Därtill har ökad fysisk aktivitet påtagliga hälsoeffekter i stort.

Aktuellt om forskning