Lena Björkman, Göteborgs universitet, 80 000 kronor

Bakgrund och motivering

Akut inflammation regleras av det medfödda immunförsvaret där neutrofila granulocyter (neutrofiler) utgör merparten av de vita blodkropparna. Vid giktartrit fälls giktkristaller ut i lederna vilket leder till en akut inflammation och infiltration av neutrofiler. Vår forskning har hitintills visat att att giktkristaller aktiverar neutrofiler via en specifik icke tidigare beskriven signaleringsväg. Vi vill nu fortsätta att undersöka neutrofiler i blod och i inflammerade leder hos patienter med gikt.

Syfte och mål

Vi fokuserar vi på interaktioner mellan neutrofiler och giktkristaller med målet att aförstå hur neutrofiler reglerar både tillslag av inflammation, men även hur dessa celler kan bidraga till att avsluta en inflammatorisk reaktion. Projektet är exprimentellt, men har en translationell ansats genom att vi använder blod och ledvätska från patienter och att vi korrelerar exprimentella data med kliniska data. Specifika forskningsfrågor: Hur rekryteras neutrofiler till leder vid giktartrit? Hur påverkar konventionell giktbehandling neutrofila funktioner? Kan blodplasma från patienter med gikt påverka neutrofilens aktiveringstillstånd?

Metod

Syntetiska uratkristaller (MSU) från Invivogen och humana neutrofiler från friska blodgivare används för basal karakterisering av inflammatoriska mekanismer. Perifera neutrofiler och synovialvätskeneutrofiler samt cellfri synovialvätska insamlas från patienter med giktartrit. Separation av blodkroppar: Neutrofiler separeras enligt standardteknik med dextranmetod. Utvärdering av celldöd/NETosis: Annexin V -färgning i kombination med 7AAD, NETos mäts i en plattläsare med fluorescens. Detektion av cytokiner: Multiplexanalyser (Luminex) eller konventionell ELISA. Produktion av reaktiva syremetaboliter (ROS): Mäts i en plattläsare med kemiluminescensanalys. Bildflödescytometri: ImagestreamX flödescytometri används för att bedöma fagocytos av MSU-kristaller.

Betydelsen för patienten

Gikt är en den vanligaste artritsjukdomen och kan leda till allvarligt lidande och dessutom är komorbiditeten omfattande. Det är av yttersta vikt att förstå sjukdomsmekanismerna i gikt för att utveckla nya terapier. Projektet är translationellt och vi tillämpar biokemiska metoder som finns uppsatta i vårt lab på blod och synovialvätskor för att korrelera data med kliniska parametrar. Biomedicinsk forskning/utveckling i framtiden kommer med stor sannolikhet bli framgångsrik genom nära samarbete mellan patientcentrerad forskning och hypotesbaserad vetenskaplig grundforskning och dessa delar är representerade i projektet.

Lärosäte: Göteborgs universitet

Belopp: 80000

Ansvarig forskare: Lena Björkman

År: 2022

Forskningsområden: Gikt