Gikt, urat och hjärnhälsa.
| Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
| 75 000 kr | Mats Dehlin |
Bakgrund och motivering
Gikt drabbar cirka 2% av Sveriges vuxna befolkning. Patienter med gikt drabbas mer sällan av neurodegenerativa sjukdomar (ND) såsom demens och Parkinson’s. Det är okänt varför men spekuleras i att urat, det sjukdomsframkallande ämnet vid gikt, kan ha skyddande effekter på hjärnan. Gikt behandlas framgångsrikt med sänkning av urat. Kan detta ha en effekt på risken att drabbas av demens eller Parkinson’s för patienter med gikt? Kan lågt urat vara en riskfaktor för demens?
Syfte och mål
Undersöka sambandet mellan urat och Alzheimer’s (AD) eller Parkinson’s (PD).
Är nyinsjuknande i AD och PD lägre hos patienter med gikt jämfört med kontrollpersoner utan gikt i Västra Götaland? Har de individer med gikt som insjuknar i AD eller PD använt uratsänkande läkemedel i större omfattning är de giktindivider som inte insjuknar?
Har individer utan gikt som insjuknar i AD eller PD lägre nivåer av urat jämfört med de som inte insjuknar?
Är nivåer av urat relaterade till markörer för AD i hjärnvätska eller på magnetkamera av hjärnan hos 70-åriga göteborgare som följs över tid med avseende på risk att utveckla AD?
Metod
AD och PD hos patienter med gikt: hälsodataregister kommer att användas för att identifiera personer med gikt, AD och PD. I dessa register kommer också data om uratsänkande läkemedel och nivåer av urat i blod att identifieras.
Uratnivå och demensmarkörer: H-70-studien i Göteborg har inkluderat 1200 70-åriga män och kvinnor i Göteborg och följer dem avseende risk för demens. Uppföljning består av markörer/riskfaktorer för demens i blod, hjärnvätska och magnetkamera av hjärnan och mätning av urat.
Uratnivå och risk att insjukna i AD/PD: I SCAPIS-studien har vi mätt urat på 12 000 män och kvinnor 50-64 år gamla och de följs upp avseende utveckling av en mängd sjukdomar inklusive AD och PD.
Betydelsen för patienten
Vi ser två möjliga vinster med vår forskning.
Patienter med gikt har idag en mycket stor sjukdomsbörda, de dör i förtid av hjärtkärlsjukdom. Uratsänkande behandling tycks kunna minska denna risk. Det är dock av stor vikt att identifiera en eventuellt ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar som skulle kunna vara kopplad till framgångsrik behandling med uratsänkande läkemedel.
Alzheimer’s sjukdom är en av de största utmaningarna för vår sjukvård idag. Trots omfattande forskning finns det inga starka påverkbara riskfaktorer för sjukdomen. Vår forskning ställer frågan om urat kan ha skyddande effekter mot Alzheimer’s.
Aktuellt om forskning
Hej där, Monica Persson
Fjärde februari sammanträdde Vetenskapliga Nämnden och diskuterade ansökningar från forskare från hela Sverige. Reumatikerförbundet fick 152 ansökningar i år, vilket är rekord.
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.