Hög-intensiv intervallträning för patienter med systemisk lupus erythematosus - effekter och patientupplevelser.

Carina Boström, Karolinska Universitetssjukhuset, 100000

Bakgrund och motivering

Studier tyder på att aerob träning på måttlig-till-hög intensitet förbättrar kondition, minskar trötthet och symtom på depression hos patienter med SLE men det finns otillräcklig kunskap om träning minskar sjukdomsaktivitet och hur det påverkar immunsystemet. Hög-intensiv intervallträning har vid reumatisk sjukdom visat sig öka kardiorespiratorisk kapacitet och livskvalitet samt minska smärta och sjukdomsaktivitet och påverka immunfunktion positivt. Det finns dock inga dylika studier vid SLE.

Syfte och mål

Träning på hög intensitet skulle kunna ha större effekt än träning på måttlig-till-hög intensitet med tanke på dos-responsförhållandet. Målet är att utvärdera om hög-intensiv intervallträning (HIIT) har samma positiva effekter som vid andra reumatiska sjukdomar. Det övergripande syftet är att utvärdera om HIIT kombinerat med styrketräning har effekt på kondition, självskattningar av sjukdomsaktivitet, trötthet, symtom på depression och livskvalitet samt sjukdomsaktivitet och immunfunktion hos patienter med SLE med låg till måttlig sjukdomsaktivitet och ingen eller liten organskada. Syftet är också att utforska upplevelser av HIIT.

Metod

I en randomiserad kontrollerad studie kommer patienter med SLE med låg till måttlig sjukdomsaktivitet och ingen eller liten organskada från 2-3 sjukhus att lottas in i en träningsgrupp eller en kontrollgrupp. De som lottas till träningsgruppen kommer att träna HIIT kombinerat med styrketräning i ca 50 minuter, 3 gånger/vecka i 3 månader. Träningen kommer att ledas av fysioterapeut vid två av dessa tillfällen. Mellan månad 3 och 6 kommer patienterna att träna själva på samma sätt men med stöd, från fysioterapeut, via e-hälsa. Båda grupperna får sedvanlig behandling under studiens gång. Efter studiens slut kommer patienterna i kontrollgruppen att erbjudas samma träning. Utvärdering i form av cykeltest, blodprover och enkäter sker vid tre tillfällen.

Betydelse för patienten

Preliminära resultat tyder på att hög-intensiv intervallträning och styrketräning kan öka fysisk kapacitet, syreupptagningsförmåga och livskvalitet vid SLE. Om träningen också kan minska sjukdomsaktivitet och påverka immunfunktion positivt skulle det kunna ha stor betydelse på kort och lång sikt.

Eftersom låg fysisk aktivitet och syreupptagningsförmåga är riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom (CVD), skulle träningen kunna minska CVD vid SLE på längre sikt

Telefon- eller video-uppföljning av träningen kan vara ett alternativ för patienter med SLE som inte kan träna på sjukhus, något som kan vara tids- och kostnadseffektivt.