Hur påverkar högintensiv konditi onsträning fysiologiska, anti -infl ammatoriskaoch självupplevda parametrar hos individer med infl ammatorisk ryggsjukdom- spondylartrit?
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
100 000 kr | Emma Haglund |
Emma Haglund, Högskolan i Halmstad , 100000
Bakgrund och motivering
För personer med spondylartrit (SpA) har konditionsträning visat positiva effekter på riskfaktorer av betydelse för att utveckla hjärt-kärlsjukdom (förhöjd risk vid SpA). Mer studier behövs för att få (1) kunskap kring vad som är tillräcklig nivå av träning för att få positiva effekter på hälsan samt (2) kunskaper kring vilka träningsupplägg som fungerar för den drabbade personen. Forskningen förväntas kunna bidra med förståelse kring hur träning kan bedrivas såväl på egen hand som inom vården.
Syfte och mål
Det övergripande syftet är att få en bättre förståelse för akuta och långsiktiga effekter av högintensiv intervallträning (HIIT) och rehabiliterande insatser för individer med SpA. Genom att studera fysiologiska, inflammatoriska och självrapporterade effekter av rehabiliteringsupplägget, avser vi bättre kunna individanpassa och personcentrera träningen och hitta fungerande sätt för att coacha, följa upp och stimulera till egen träning som ofta är en viktig del i rehabiliteringen för gruppen. Ett andra syfte är att studera följsamheten (anpassbarheten) till denna typ av träning.
Metod
Studien (pilot-RCT och uppskalad studie) kommer inkludera ca 50 (25 per grupp) vuxna personer med SpA. Hälften får ett standardiserat träningsupplägg: HIIT, där övervägande delen av träningen genomförs på egen hand med hjälp av coach och digitalt stöd. De 12 första veckorna är rehabiliteringen strukturerad enligt ett interventionsprotokoll. De nio följande månaderna får HIIT-gruppen anpassad coaching där de stärks i sin tilltro till att kunna fortsätta träna HIIT. Kontrollgruppen fortsätter som vanligt. Vid baslinjen, efter 12 veckor och ett år görs mätningar av fysiologiska (t ex kondition, kroppssammansättning), inflammatoriska (i blod), och självrapporterade (t ex funktion, sjukdomsaktivitet, hälsa) parametrar.
Betydelse för patienten
Mer kunskap kring effekter av HIIT och följsamhet (anpassbarhet) till denna typ av träning kan understödja rehabilitering och dämpa ohälsa för de med SpA. Projektet kan ge vägledning kring hur rehabiliteringsinsatser kan implementeras i vården och som egenvård. Framtidens rehabilitering handlar om personcentrerat omhändertagande som utgår från den enskilda individens behov. Projektet förväntas bidra till ett mer optimalt omhändertagande och på sikt bättre hälsa. Projektet förväntas även bidra till ökad motivation och ökad tilltro till sin förmåga vilket kan gynna följsamhet och regelbundenhet i träningen.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.