Hur påverkar högintensiv konditionsträning fysiologiska, anti-inflammatoriska och självupplevda parametrar hos individer med inflammatorisk ryggsjukdom - spondylartrit?
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
105 000 kr | Emma Haglund |
Emma Haglund, Högskolan i Halmstad, 105 000 kronor
Bakgrund och motivering
För personer med spondylartrit (SpA) har konditionsträning visat positiva effekter på riskfaktorer av betydelse för att utveckla hjärt-kärlsjukdom (förhöjd risk vid SpA). Mer studier behövs för att få (1) kunskap kring vad som är tillräcklig nivå av träning för att få positiva effekter på hälsan samt (2) kunskaper kring vilka träningsupplägg som fungerar för den drabbade personen. Forskningen förväntas kunna bidra med förståelse kring hur träning kan bedrivas såväl på egen hand som i en klinisk vardag.
Syfte och mål
Projektet förväntas bidra med en bättre förståelse för både akuta och långsiktiga effekter av högintensiv intervallträning (HIIT) och rehabiliterande insatser för individer med spondylartrit (SpA). Genom att studera fysiologiska, inflammatoriska (även på molekylär nivå) och självrapporterade effekter och erfarenheter rehabiliteringsupplägget, avser vi bättre kunna individanpassa och personcentrera träningen och hitta fungerande sätt för att coacha, följa upp och stimulera till egen träning som ofta är en viktig del i rehabiliteringen för gruppen. Ett andra syfte är att studera följsamheten till denna typ av träning.
Metod
Pilot-RCTn kommer inkludera 32 (16 per grupp) vuxna personer med spondylartrit (SpA) från Halland och Skåne. Hälften får ett standardiserat träningsupplägg; högintensiv träning, där övervägande delen av träningen genomförs på egen hand med hjälp av coach och digitalt stöd. De 12 första veckorna är rehabiliteringen strukturerad enligt ett interventionsprotokoll. De nio följande månaderna får de anpassad coaching där de stärks i sin egen tilltro till att kunna fortsätta träna på högre intensitet. Kontrollpersonerna fortsätter som vanligt. Vid baseline, efter 12 veckor och tre månader görs mätningar av fysiologiska (t ex kondition, kroppssammansättning), inflammatoriska (av serum), och självrapporterade (t ex funktion, sjukdomsaktivitet, hälsa) parametrar.
Betydelse för patienten
Mer kunskap kring effekter av HIIT och följsamhet till denna typ av träning kan understödja rehabilitering och dämpa ohälsa för de med SpA. Projektet kan ge vägledning kring hur rehabiliteringsinsatser kan implementeras i en klinisk vardag och som egenvård. Projektet förväntas bidra till ett mer optimalt omhändertagande och på sikt bättre hälsa. Framtidens rehabilitering handlar om att ha ett personcentrerat omhändertagande, där både sjuk- och egenvården är anpassad till individen. Projektet förväntas också locka till ökad motivation och ökad tilltro till sin förmåga vilket kan gynna följsamhet och regelbundenhet i träningen.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.