Hur påverkar sockerstrukturer i brosket inflammationen vid artros?
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Alexandra Stubelius |
Alexandra Stubelius, Chalmers Tekniska Högskola , 75 000 kronor
Bakgrund och motivering
I Sverige kommer cirka var fjärde person över 50 års ålder att bli diagnostiserad med artros. Artros blir allt vanligare då vi blir allt äldre och andelen överviktiga i samhället ökar. Trots mycket forskning på området finns det inga tillgängliga behandlingar som kan stoppa sjukdomsförloppet.
Syfte och mål
Kliniska studier har visat att en specifik sockermolekyl, sialinsyra, är förhöjd i ledvätskan hos artrospatienter. Dessa förhöjda nivåer stämmer överens med patientens sjukdomsaktivitet. Anledningen till varför man inte tittat på detta tidigare är att sockerstrukturer kan vara mycket komplicerade. Glykobiologi som området kallas, har på senare tid fått ett rejält uppsving tack vare utvecklingen av nya tekniker. I detta projekt försöker vi med många olika metoder att utröna var dessa socker kommer ifrån, vilka celler dom signalerar till, och när deras uttryck förändras under artrosutveckling.
Metod
Genom att undersöka artrospatienters ledvätska och hur detta påverkar cell-signalering, interaktioner med brosk, vilka inflammatoriska signaler de innehåller och stimulerar kommer vi kunna titta mekanisktiskt på hur sockermolekyler generellt och sialinsyraförändringar specifikt påverkar inflammation i artros. Vi använder oss av standardiserade immunologiska metoder och blandar dessa med nya utvecklade tekniker så som nanopartiklar och nya infärgninsmetoder av sockerstrukturer för att ta reda på och validera mekanismer för hur sockerstrukturer påverkar inflammation och immunologin bakom utvecklingen av artros.
Betydelse för patienten
För att hitta mer specifika behandlingssätt har forskare hittills visat att vissa gener leder till artros. Dessa kan tyvärr ännu bara förklara en fjärdedel av alla diagnostiserade fall. Man vet att immunförsvaret är med och driver på sjukdomsförloppet, men trots att man provat med biologiska läkemedel mot specifika immunsignaler som fungerat bra i andra artritsjukdomar, har dessa inte kunnat stoppa sjukdomsförloppet i artros. Vi behöver med andra ord forska mer kring bakomliggande orsaker till varför sjukdomen uppstår och hur vi kan stoppa den, där sockerstrukturer kan vara en ny nyckel för att utveckla bättre behandlingar.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.