Identifiering av sjukdomsmekanismer och stratifiering av patienter med inflammatoriska systemsjukdomar för utveckling av nya terapier

Lars Rönnblom , Uppsala Universitet, 250 000 kronor, 2-årsanslag år 2/2022

Bakgrund och motivering

De inflammatoriska systemsjukdomarna SLE, primärt Sjögrens syndrom och myosit drabbar individen i relativt unga år eller i medelåldern. Det är inte ovanligt att patienterna med tiden drabbas av olika organskador. Få nya läkemedel har utvecklats mot dessa sjukdomar, vilket delvis beror på att sjukdomarna uppvisar stor klinisk variation och att svaret på olika terapier är svårt att förutse. Det finns därför ett stort behov av ny, säker och effektiv behandling.

Syfte och mål

Syftet med vårt projekt är att klarlägga centrala sjukdomsmekanismer vid de inflammatoriska systemsjukdomarna så att bättre diagnostik och effektivare behandling kan utvecklas.  Genom noggrann klinisk klassificering, studier av immunsystemets funktion och genetiska analyser ska vi identifiera de gener och signalvägar inom immunsystemet som är viktiga för sjukdomsutveckling, inflammation i olika organ och risk för permanent organskada. Olika läkemedelskandidater ska testat i vårt experimentella system. Målet är få en bättre diagnostik och ett mer individualiserat omhändertagande av denna patientgrupp.

Progress

Bland de viktigaste fynden är att vi på DNA-nivå identifierat de molekylära signalvägar som har störst betydelse för att drabbas av SLE. Vi har också visat att det finns 4 genetiska huvudtyper av SLE samt att förändringar inom det förvärvade immunsvaret har störst betydelse för risk att utveckla organskada. Vidare har vi fortsatt våra studier av olika riskgener och upptäckt att det finns en stark interaktion mellan en viss genetisk uppsättning och rökning. Således finns en mycket stor risk för både hjärtinfarkt och njursvikt hos de patienter med SLE som bär på riskgenen och dessutom röker. Rökare utan riskgenen har betydligt mindre risk att drabbas av dessa komplikationer jämfört med de som bär på riskvarianten.

Betydelse för patienten

Vårt arbete hittills har avslöjat att det finns starka genetiska och molekylära samband mellan SLE, primärt Sjögrens syndrom och myosit. Mycket talar för att patientens genetiska bakgrund ska beaktas när uppföljning och val av behandling planeras. Dessutom tror vi att kunskapen om samspelet mellan patientens genetiska uppsättning och olika miljöfaktorer kommer att vara viktigt vid individuell rådgivning. Vi har identifierat flera molekyler som på sikt kan utnyttjas i utvecklingen av nya läkemedel. På lång sikt kan våra fynd, tillsammans med andra forskares resultat, innebära en ny och bättre diagnostik av dessa patienter.