Inflammation som riskfaktor för primär och sekundär osteoporos - studier av systemisk skleros och hos äldre kvinnor

Kristina Åkesson, Lunds Universitet, 90 000 kronor

Bakgrund och motivering

Folksjukdom osteoporos (benskörhet) medför årligen över 85 000 frakturer i Sverige, och orsakar såväl stora samhällskostnader som lidande för individen. Inflammation påverka skelettet och dess omsättning på flera sätt, och det är väl känt att patienter med kroniska inflammationssjukdomar, såsom reumatiska artrit löper betydligt högre risk att drabbas av minskad benmassa och ökad frakturrisk. För den relativt ovanliga autoimmuna sjukdomar tex systemisk skleros, saknas det motsvarande kunskap.

Syfte och mål

Risken att drabbas av osteoporosfraktur avgörs av ett komplext samspel mellan genetik, yttre miljö, livsstil och kroppens inre miljö och syftet med studien är att undersöka om låggradig systemisk inflammation är kopplad till förändringar i benförlust, skelettstyrka och fraktur.

Specifika mål är:
1. Studera hur skelettet påverkas hos patienter med systemisk skleros.
2. Identifiera inflammatoriska biomarkörer som riskfaktorer för osteoporos, frakturrisk, sarkopeni och frailty hos äldre kvinnor.
3. Identifiera hur systemisk inflammation påverkar skelettet i en djurmodell.

Metod

I studien ingår 211 patienter med systemisk skleros, och 495 kontrollpersoner. Förutom benmassa, mäter vi hormoner, biomarkörer och riskfaktorer för fall. Pandemin har förskjutit den planerade uppföljningen men det påbörjas nu med att i första hand patienterna så att vi får en uppfattning om förlust av benmassa. Intervallet blir därmed 5år. I andra studier undersöker faktorer som påverkar maximal benmassa hos 25-åriga kvinnor (n1065) och riskfaktorer för fraktur hos äldre kvinnor (75 år, n1044), följda i 10 år. Vi utgår från samma metodologi och analyserar sambanden till benförlust och fraktur över tid. I djurexperimenten vi studera hur systemisk inflammation påverkar benets biomekaniska egenskaper.

Betydelse för patienten 

Våra studie bidrar med värdefulla kunskaper om riskfaktorer för skörhetsfraktur, och hur dessa påverkas av inflammation och metabolism. Studierna bidrar till evidensbasen för förbättrad vård för alla patienter med nedsatt benhälsa, oavsett orsak. Särskilt bidrar vi till att den stora kunskapslucka som finns kring systemisk skleros och benhälsa minskar. Redan på kort sikt dra nytta av systemisk skleros, eftersom alla mätningar systematiskt bedöms för frakturrisk och rapporteras till dem. Kunskaper från projektet kan i ett längre perspektiv utnyttjas för osteoporos- och frakturprevention inom primärvården.