Kliniska och experimentella studier av inflammatoriska mediatorer vid systemisk lupus erytematosus: Nya tillförlitliga diagnostiska och prognostiska verktyg

Christopher Sjöwall, Linköpings universitet, 175 000 kronor

Bakgrund och motivering

Trots att prognosen för patienter med SLE i allmänhet förbättrats finns fortfarande otillfredsställda behov, såsom exv. ökad kardiovaskulär mortalitet, trötthet (fatigue) och låg livskvalite. SLE är heterogen sjukdom, både avseende organengagemang och svårighetsgrad. Det finns ett uttalat behov av att skräddarsy behandling och uppföljningstäthet så att den kan bli ändamålsenlig för indivden. Min ansökan handlar om sjukdomsmekanismer och verktyg för att uppnå individualiserad behandling och monitorering.

Syfte och mål

12 ggr högre än i den allmänna befolkningen och många rapporterar låg livskvalité, betydande trötthet, smärta och sänkt välbefinnande. De flesta nyinsjuknade är kvinnor i fertil ålder. Utvalda proteiner studeras i kliniskt sammanhang för diagnostik/prognostik med syfte att förbättra möjligheter till: (1) precis diagnos; (2) skräddarsydd medicinsk behandling med befintliga läkemedel; samt (3) utveckling av nya läkemedel och behandlingsstrategier.

Metod

En förutsättning för att genomdriva studierna är tillgång till välkaraktäriserade patientmaterial med longitudinell uppföljning av hög kvalité. Utöver vår kohort i Linköping bidrar kollegorna i Lund, Uppsala och Stockholm med kliniska data, biomaterial och genetiska analyser. Majoriteten av metoderna, som i detalj beskrivs i bifogat forskningsprogram, genomförs i Linköping men värdefulla samarbeten avseende genetik och proteomik pågår med såväl nämnda universitet som med företag (Olink). Flera av mina doktorander är aktiva i projektet; Muna Saleh, reumatolog/överläkare, Tomas Walhelm, AT-läkare, Awais Ahmad, klinisk immunolog, och Jesper Karlsson, medicinsk biolog. Därutöver bidrar Lina Wirestam och Helena Enocsson, post-docs samt docent Jonas Wetterö.

Betydelse för patienten 

I det korta perspektivet kan våra proteomik-data, baserade på prover från nyinsjuknade patienter, att kunna avslöja tidigare obeskrivna immunologiska ”pathways”. Om fynden bekräftas kan det leda till studier av läkemedel som påverkar dessa pathways. I det längre perspektivet kan våra resultat användas för riskstratifiering och styrning med mål att optimera och skräddarsy behandling och omhändertagande för att förhindra utveckling av irreversibel organskada och höja livskvalitén för patienter som drabbas av SLE. För att fortsätta vara relevant kommer vi även fortsättningsvis att vilja ha en fortlöpande dialog med forskningspartner.