Komplementsystem i reumatisk sjukdomar.

Anna Blom, Lunds Universitet, 200000

Bakgrund och motivering

Varje människa har ett medfött försvarssystem mot infektioner, som bland annat består av komplement – ett system som omfattar ett 30-tal proteiner. Betydelse av komplement framgår tydligt vid infektiösa och autoimmuna sjukdomar som drabbar patienter med brister i komplementkomponenter. Tyvärr kan komplement också vara skadligt för oss om det aktiveras i fel sammanhang eller om det inte regleras tillräckligt. Detta bidrar i stor grad till många reumatiska sjukdomar, vilket gör det viktigt att undersöka.

Syfte och mål

Projektet som beskrivs i denna ansökan adresserar behovet inom två reumatiska sjukdomar: reumatoid artrit och systemisk lupus erythematosus (SLE). Båda sjukdomarna kännetecknas av ett betydande bidrag från det proinflammatoriska komplementssystemet. Vi kommer att utforska citrullinering av komplementproteiner, i samband med patologisk inflammation. Vi ska även utvärdera den diagnostiska användbarheten av vår nya analys som mäter C4d i blodet, särskilt för SLE.

Metod

Effekten av citrullinering på aktiviteten hos flera komplementproteiner som C1s, C2, C4, C5, faktor B, faktor D och C5 kommer att undersökas med avancerade proteinkemiska metoder. Nivåerna av citrullinering av dessa proteiner samt förekomsten av antikroppar mot citrullinerade komplementproteiner kommer att analyseras i serum och synovialvätska från patienter med reumatoid artrit. Dessa nivåer kommer sedan att korreleras med sjukdomsaktiviteten.

C4d kommer att mätas med hjälp av vår egenutvecklade analys i blod från SLE-patienter som ingår i två stora kohorter, och resultaten kommer att jämföras med andra komplementbiomarkörer.

Betydelse för patienten

Målet med våra studier är inte bara att förstå de grundläggande molekylära mekanismerna bakom reumatiska sjukdomar utan även att i förlängningen bidra till utvecklingen av nya behandlingar och diagnostiska metoder. Detta är särskilt viktigt eftersom flera behandlingar med komplementhämmare redan har utvecklats, och vi behöver diagnostiska tester för att identifiera de patienter som sannolikt kommer att dra nytta av dessa behandlingar. Komplementbiomarkörer har länge använts för diagnos och uppföljning av SLE. Vårt nuvarande mål är att förbättra dessa metoder och objektivt utvärdera vilka som fungerar bäst.