Lymfom vid Sjögrens syndrom – ett steg mot precisionsmedicin

Gunnel Nordmark, Uppsala Universitet, 180 000 kronor

Bakgrund och motivering

Sjögrens syndrom är en kronisk reumatisk sjukdom med en ökad risk för lymfom (lymfkörtelcancer), vilket drabbar cirka 5% av patienterna. Lymfomen uppstår vanligen i de stora spottkörtlarna.Det är inte känt varför en godartad inflammation övergår i lymfom. Det finns kliniska riskfaktorer, exempelvis svullnad av stora spottkörtlarna och blodkärlsinflammationer, men de flesta patienter med dessa symptom kommer inte att drabbas av lymfom. Det finns ett stort behov av att hitta bättre riskmarkörer.

Syfte och mål

Det övergripande syftet med denna studie är att hitta markörer i arvsanlagen (DNA), karaktärisera hur dessa regleras och uttrycks och identifiera markörer i blodets proteiner som kan tyda på risk att utveckla lymfom. Målsättningen är att utveckla en riskmodell för att hitta patienter med Sjögrens syndrom med ökad risk för lymfom. Man kan då planerar tätare uppföljning och tidig behandling,

Metod

Vi kommer att studera variationer i arvsanlagen, hur arvsanlagen regleras och används samt vilka proteiner i blodet som kan tyda på risken för att utveckla lymfom. I studien ingår 1) patienter med primärt Sjögrens syndrom (pSS) som precis insjuknat i lymfom, 2) pSS som tidigare behandlats för lymfom, 3) pSS utan lymfom samt 4) friska individer.

Variationer i arvsanlagen, vilka arvsanlag som används och vilka proteiner som ses i blodet jämförs mellan de fyra grupperna, för att finna markörer för insjuknandet i lymfom.

Med en enkät kommer vi att efterfråga omgivningsfaktorer, ex. yrke, rökning, kost och solvanor. Slutligen kommer vi att konstruera en riskmodell där de enskilda riskfaktorer i arvsanlag, proteiner och omgivningsfaktorer sammanvägs.

Betydelsen för patienten

Dessa studier med mer än 1100 väl klassificerade patienter med Sjögrens syndrom från Skandinavien ger oss unika möjligheter att identifiera riskfaktorer för lymfom. Detta utgör en av de största insamlade patientgrupperna i världen med omfattande genetiska och kliniska data där vi kan studera arvsanlagen, hur dessa regleras och uttrycks samt definiera riskmarkörer i blodets proteiner. Utvecklingen av en riskmodell gör att man bättre kan identifiera patientgrupper med störst risk att insjukna i lymfom och skräddarsy uppföljningen och behandlingen, så kallad precisionmedicin.