Meniskens roll vid artros - bromsa meniskens nedbrytning med potentiella läkemedel.

Patrik Önnerfjord, Lunds Universitet, 100000

Bakgrund och motivering

Skador på menisken är vanligt och har visat sig vara en starkt bidragande orsak till framtida artros. Artros ger ledsmärta, förlust av vävnad (brosk/menisk) och nedsatt ledfunktion.

Både tidig diagnostik och effektiv behandling med läkemedel saknas. Meniskens roll vid artros är underskattad och mer kunskap behövs. Våra studier kan ge oss viktiga pusselbitar i cellernas biologiska svar och bidra både till ny diagnostik och påverka framtida behandling genom att testa effekt av potentiella läkemedel.

Syfte och mål

Projektet avser ge ökad förståelse för tidiga processer vid utveckling av artros samt hur olika potentiella läkemedel kan påverka dess förlopp. Projektet är uppdelat i tre olika mål:

• etablera en vävnadskultur-modell för menisk som efterliknar sjukdomsförlopp vid artros samt bromsa denna med potentiella läkemedel och bioaktiva peptider
• studera hur menisk och brosk påverkar varandra om de odlas tillsammans
• validera våra fynd ovan i patientmaterial för potentiell användning som biomarkörer

Metod

Vår aktiva biobanksamling ger oss möjlighet att använda human vävnad till dessa försök vilket är en klar fördel. Med en modell för nedbrytning av vävnad, odlas vävnadsbitar (explants) i laboratoriet under betingelser som liknar situationen i en led. Det finns ofta en inflammatorisk process som bidrar till ökad nedbrytning av vävnad som vi efterliknar med molekyler som driver inflammation. Genom att följa frisättning av proteiner från vävnaden med proteomik kan vi detektera och karaktärisera olika förlopp över tid. Vi studerar processer initierade av inflammation samt hur behandling med potentiella läkemedel/peptider kan bromsa detta förlopp.Tekniken möjliggör identifiering och mätning av nivåerna för>1000 olika proteiner parallellt.

Betydelse för patienten

Våra studier kan ge oss viktiga pusselbitar i cellernas biologiska svar och bidra både till ny diagnostik (biomarkörer) och påverka framtida behandling genom att testa effekt av potentiella läkemedel på molekylär nivå (i humant material men utan risk för individen). På kort sikt kan nya biomarkörer ge oss verktyg till att identifiera tidiga sjukdomsprocesser hos individer med förhöjd risk för artros t.ex. efter skador inom idrott . På sikt kan behandling av patienter bli aktuellt, framför allt för redan godkända läkemedel som t.ex. dexametason.