Munhålans roll vid SLE - från sjukdomspatogenes till klinik
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Elisabeth Almer Boström |
Elisabeth Almer Boström , Karolinska Institutet, 75 000 kronor
Bakgrund och motivering
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där sår och förändringar i munslemhinnan kan vara ett av de första kliniska tecknen på sjukdom. Sår i munnen är dessutom ett av diagnoskriterierna för SLE. Dock saknas karakterisering av munslemhinnan i detalj vid SLE. Förändrade nivåer av sjukdomsmarkörer i saliv vid SLE har också föreslagits från mindre publicerade studier, men dessa har dock varit begränsade i design och storlek och fynden har inte kunnat översättas till kliniken.
Syfte och mål
Syftet med projektet är att kliniskt karakterisera munslemhinnan vid SLE samt att undersöka proteiner i saliven som möjliga sjukdomsmarkörer. Vår hypotes är att munslemhinnan speglar sjukdom vid SLE, och att sjukdomsmarkörer identifierade i munnen kan komma att komplettera dagens diagnostik och sjukdomsuppföljning vid SLE. Projektet kommer leda till ökad förståelse för hur munnen påverkas vid SLE, och kan komma att förbättra dagens diagnostik och sjukdomsuppföljning vid SLE.
Metod
Projektet är translationellt och bygger på ett unikt samarbete mellan reumatologi och odontologi med fokus på oralmedicin. SLE-patienter med aktiv sjukdom rekryteras före och efter medicinsk behandling. Munhälsan undersöks, munslemhinnan undersöks kliniskt och mikroskopiskt, och immunceller (framför allt neutrofiler) och proteiner karakteriseras och studeras funktionellt i en 3D modell av munslemhinna.
Sjukdomsmarkörer (proteiner) i saliv och serum undersöks och möjliga fynd valideras i redan insamlade prover från 504 SLE-patienter och 322 kontroller i relation till sjukdomsaktivitet, organskada, och autoantikroppar. Det prognostiska värdet av sjukdomsmarkörerna kommer också undersökas i en grupp av patienter som varit på 5- eller 10-årsuppföljning.
Betydelsen för patienten
Ökad förståelse för förändringar i munslemhinnan och saliven vid SLE kan leda till identifiering av sjukdomsmarkörer och förändringar i munnen som kan komma att komplettera dagens diagnostik. Analys av sjukdomsmarkörer i saliven har potential att bidra tidig diagnos och förbättrad sjukdomsmonitorering vid SLE. Fördjupad kunskap om munhälsan vid SLE kommer att främja patienternas tandvård, minska munsjukdomar och SLE-sjukdomens påverkan i munhålan, samt förbättra den övergripande livskvaliteten. Studier av munnens involvering vid SLE kan på lång sikt leda till att tandvård blir en del av den grundläggande vården för patienterna.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.