Bakgrund och motivering

Muskelultraljud är en enkel, icke-invasiv metod som kan upptäcka strukturella förändringar vid myosit som kan korrelera med muskelbiopsier och andra belastande undersökningar såsom muskelmagnetröntgen. Tekniken har redan visat värde i vissa myositsubtyper men är ännu otillräckligt studerad vid seronegativ myosit där diagnostiken ofta fördröjs. Vidare har denna modalitet inte validerats gentemot patientrapporterade (PROMs) relevanta mått, särskilt bland patienter med seronegativ myosit.

Syfte och mål

Syftet är att förbättra diagnostiken vid idiopatiska inflammatoriska myopatier särskilt vid seronegativ myosit genom att etablera muskelultraljud som ett kliniskt verktyg. Projektet har tre mål: (1) att utvärdera ultraljudets förmåga att identifiera och karakterisera sonografiska mönster hos patienter med seronegativ myosit jämför med andra myositvarianter, (2) att korrelera ultraljudsfynd med patientrapporterade mått för att bättre spegla sjukdomsbördan vid denna subtyp av myosit, och (3) att beskriva hur ultraljudsfynd förändras över tid och vid behandling.

Metod

Alla nyremitterade patienter till Karolinskas myositmottagning genomgår standardiserad baslinjeutredning med anamnes, bedömning av muskelstyrka och muskeluthållighet, laboratorier inkl. autoantikroppar, greppstyrka och patientrapporterade (smärta, trötthet, globalt status). Samtliga kommer erbjudas muskelultraljud av utvalda muskelgrupper där ekogenicitet och tjocklek bedöms både semi- och kvantitativt. Patienterna följs upp vid 6 och 12 månader med upprepade ultraljud och patientrapporterade mått. Dessa två som kommer att korreleras mellan varandra vid samma uppföljningstid. Ultraljudsfynd kommer att jämföras tvärsnittsmässigt mellan seronegativ myosit och övriga subtyper av myosit, samt longitudinellt för att beskriva progress och behandlingseffekt.

Betydelsen för patienten

Att etablera muskelultraljud som ett praktiskt och icke-invasivt diagnostiskt verktyg för patienter med seronegativ myosit, som idag ofta får försenad eller felaktig diagnos, kan möjliggöra tidigare och mer tillförlitlig diagnostik samt bättre särskiljning från andra subtyper av myosit. Genom att koppla ultraljudsfynd till kliniska och patientrapporterade mått skapas ett patientcentrerat ramverk för rutinsjukvården. Upprepade ultraljud vid sängkanten kan också minska behovet av magnetröntgen och göra uppföljning mer tillgänglig, vilket direkt stödjer Reumatikerförbundets mål att minska sjuklighet och förbättra livskvaliteten.

Aktuellt om forskning