Kristofer Andréasson, Skånes universitetssjukhus, 100000

Bakgrund och motivering

Mykofenolat mofetil är idag det mest flitigt använda sjukdomsbromsande läkemedlet vid systemisk skleros. Systemisk skleros är en sjukdom där infektioner, magsymtom och hudsår är vanligt. Även om mykofenolats positiva effekt är väl beskrivna i flertalet kliniska studier är vår kunskap om läkemedlets potentiella biverkningar begränsade. Vi vet att läkemdlet utövar både anti-proliferativa effekter och immundämpande effekter, men saknar kunskap om hur dessa effekter drabbar patienter med systemisk skleros.

Syfte och mål

I denna studie vill vi studera mykofenolats inverkan på

- immunologiskt försvar mot infektion

- gastrointestinala symtom och

- sårläkning

vid systemisk skleros

1. Vi vill studera i vad grad och med vilken duration mykofenolat hämmar immunförsvaret vid systemisk skleros

2. Vi vill veta i vad grad biverkningar av mykofenolat kan bidra till gastrointestinalt lidande, såsom diarré, hos patienter med systemisk skleros.

3. Vi vill förstå om mykofenolat kan försämra hudens sårläkning vid systemisk skleros.

Metod

Delstudie 1-2

Till denna studie rekryteras patienter med systemisk skleros som på grund av planerad covid-19 vaccination kommer göra 4 v uppehåll med sin ordinarie mykofenolat-behandling.

I samband med uppehåll kommer dessa forskningpersoner lämna blodprov vid 7 tillfällen och faeces prov vid 3 tillfällen och besvara frågeformulär vid 3 tillfällen.

I blodprov kommer patienternas immunologiska profil analyseras inom ramen för region skånes ordinarie provverksamhet.

I avföringsprov kommer markörer för tarminflammation bedömas.

Delstudie 3

Redan nedfrysta hudfibroblaster från patienter med systemisk skleros kommer användas i en etablerad sårläkningsmodell vid vårt laboratorium. Vi kommer studera om och hur mykofenolat påverkar sårläkningsprocessen.

Betydelse för patienten

På kort sikt bedömer vi att vår studie kan ge oss information om hur

1. mykofenolat kan göra patienter med systemisk skleros mer infektionskänsliga och hur vi mäta detta i klinisk vardag.

2. mykofenolat kan bidra till de ofta terapirefraktära gastrointestinala symotmen vid systemisk skleros.

3. det är lämpligt att pausa behandling med mykofenolat när en systemisk skleros patient drabbas av svårläkta hudsår.

Ur ett vidare, vetenskapligt perspektiv kommer vi nå större kunskap om de mekanismer varmed mykofenolat modulerar systemisk skleros sjukdomen.

Lärosäte: Skånes Universitetssjukhus

Belopp: 100000

Ansvarig forskare: Kristofer Andréasson

År: 2024

Forskningsområden: Systemisk skleros