Nedbrytning av ledbrosk - en biologisk process som leder till artros och andra artriter.
| Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
| 100 000 kr | André Struglics |
André Struglics, Lunds Universitet, 100000
Bakgrund och motivering
Artros orsakar ledsmärta och funktionsnedsättning. I Sverige har cirka en miljon personer någon form av artros. Det finns ingen botande artrosbehandling och dagens sjukvård är inriktad på smärtlindring, sjukgymnastik och i vissa fall ledbyte (protes). Ledskador är en riskfaktor för utveckling av artros, men mekanismerna är inte klarlagda och vi vet för lite om det tidiga sjukdomsförloppet. Klinisk undersökning eller röntgen är inte tillräckligt känsliga instrument för att tidigt upptäcka artros.
Syfte och mål
Vi kommer att: (I) med hjälp av biokemisk analys, patientrapporterade frågeformulär och magnetkamera (MR) studera de molekylära och strukturella förändringar som uppstår vid knäskador och vid utveckling av artros; (II) analysera sambanden mellan molekylära biomarkörer, MR-fynd och symptom under olika stadier av sjukdomsförloppet. Vi fokusera på sjukdomen artros, men för att jämföra kommer vi också studera andra artriter som reumatisk artrit och juvenile artrit.
Metod
Vi använder blod-, urin- och ledvätskeprov från patienter med knäsjukdomar (ledskada, artros, reumatisk artrit, juvenil artrit) och från knäfriska individer, för att med immunologiska metoder mäta inflammation och nedbrytningsprodukter från ben, brosk och ledhinna. Vi använder MR-analys för struktur- och volymmätningar av ledvävnader. Med patientrapporterade frågeformulär samlar vi information om symptom som smärta, stelhet, livskvalitet samt fysisk aktivitet (kliniska data). Molekylära biomarkörer, t.ex. broskproteiner, jämförs slutligen med MR-analyser och kliniska data.
Betydelse för patienten
Molekylära biomarkörer, som mäts i blodet, har på kort sikt en nyckelroll i kliniska studier vid utvecklingen av sjukdomsmodifierande läkemedel mot artros. Vår broskbiomarkör, ARGS-aggrecan, har vi använt i flera kliniska studier. Det långsiktiga målet är att identifiera molekylära biomarkörer som har klinisk betydelse i artrossjukvården. Med hjälp av dessa kommer man kunna upptäcka artros tidigare än idag, förutsäga sjukdomsutvecklingen och kunna följa effekten av träning som behandlingsform.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.