Patientens perspektiv, effekt av träning och kardiovaskulära riskfaktorer hos personer med idiopatisk inflammatorisk myopati, myosit
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
170 000 kr | Helene Alexanderson |
Helene Alexanderson, Karolinska Universitetssjukhuset, 170 000 kronor
Bakgrund och motivering
Det saknas valida patientrapporterade mått för att mäta viktiga symtom som smärta, trötthet och aktivitetsförmåga vid myosit. Intensiv träning kan minska sjukdomsaktivitet vid etablerad myosit, men ingen tidigare studie har undersökt effekt av intensiv träning vid nydebuterad myosit. Individer med myosit har en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Kunskapen om ett kluster av kardiovaskulära riskfaktorer som tillsammans kallas metabolt syndrom är mycket begränsad vid myosit.
Syfte och mål
Övregripande syfte är att utvärdera patientrapporterade mått, att undersöka tolerans och effekt av högintensiv träning, samt att undersöka prevalens av karidovaskulära riskfaktorer hos vuxna personer med myosit.
1) Validera tre skalor för att mäta smärta, trötthet, och aktivitetsförmåga för vuxna med myosit md avseende på känslighet för förändring.
2) Studera effekt av 12 v högintensiv intervallträning (HIIT) jämfört med lätt träning med avseende på fysisk kapacitet, livskvalitet, inflammation och muskelhälsa .
3) Undersöka prevalens av kardiovaskulära riskfaktorer i en kohort på 200 patienter med myosit (redan insamlade data).
Metod
Del 1 är en metodologisk studie som validerar PROMIS-skalor som besvaras av patienter i samband med minst två läkarbesök under 2022-2023. Vi inkluderar vuxna personer med myosit som är nydiagnosticerade eller i skov. Internationellt projekt (OMERACT Myositis Working group).
Del 2 är en pågående randomiserad kontrollerad studie. Deltagare lottas till HIIT, 3 ggr/vecka (6 stycken 30-60-sekunders cyklingsintervaller på >85% av maxpuls och styrketräning, eller till sedvanlig lätt hemträning.
Del 3 är en tvärsnittstudie där vi planerar att analysera redan insamlade data (ca 200 patienter) gällande kardiovaskulär riskfaktorer med samlingsnamn metabolt syndrom. Insamade data; Kroppskonstitution (DXA), body mass index, blodtryck, insulinresistans, lipider.
Betydelse för patienten
Projektet leder till förbättrad vård, behandling och prognos genom förbättrad utvärdering av patient-relevanta mått, ökad kunskap om träningseffekter vid aktiv myosit och ökad kunskap om kardiovaskulära riskfaktorer hos vuxna med myosit. Patientnyttan är stor både på kort och längre sikt då ny kunskap om träning och validerade mått direkt kan implementeras och användas i vården nationellt och internationellt.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.