Bakgrund och motivering

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom som främst drabbar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen uppvisar stor variation i symtom och svårighetsgrad och leder till nedsatt livskvalitet och komplikationer. En allvarlig manifestation är lupusnefrit, där njurinflammation kan leda till njursvikt. Tiden från första symtom till diagnos är ofta lång och vägen dit komplicerad. Kunskap saknas om hur behandlingar kan optimeras och individanpassas för att hindra skov och organskada.

Metod

Vår forskning bygger på omfattande analyser av prover från lokala, nationella och internationella patientkohorter. Vi undersöker breda paneler av autoantikroppar i förhållande till genuttryck och kliniska data för att kartlägga de biologiska mönster som ligger bakom kliniska sjukdomsföreteelser samt förstå hur dessa relaterar till behandlingssvar och sjukdomsförlopp. Vi ämnar även jämföra dessa molekylära markörer med data från njurvävnadsanalyser för att få en djupare förståelse av lupusnefrit och dess mekanismer. Genom att kombinera retrospektiva och prospektiva studier strävar vi efter att validera de mest lovande upptäckterna i större patientgrupper och göra fynden tillförlitliga och i ett längre perspektiv tillgängliga i klinisk rutin.

Betydelse för patienten

Vi aspirerar på att korta tiden till diagnos genom att utveckla specifika och känsliga molekylära markörer, vilket kan leda till tidig och individanpassad behandling för SLE. Detta förväntas minska behovet av onödigt intensiv immunsuppression och förhindra organskador. Vår forskning beaktar patienternas upplevelse genom att, utöver kliniska utfall som remission, studera hur molekylära mönster i blodet relaterar till patient-rapporterade mått. Vi ämnar bidra till att rätt behandling ges till rätt patient i rätt tid, vilket kan väntas förbättra prognosen, minska komplikationer och höja livskvaliteten för SLE-patienter.

Aktuellt om forskning